tisdag 12 november 2013

Religioners påverkan på människor i samhället

Religioners påverkan på människor i samhället
I denna text ska jag analysera och jämföra hur religioner har påverkat människor i samhället, både nutid och dåtid och vilken följd det har fått för människor.

Hinduismen i Indien
I Indien är över 85% hinduer och därför sker många handlingar i landet efter hinduismens lagar och värderingar. Därför har jag Indien som exempel när jag ser fördelar och nackdelar i om hur hinduismen påverkar ett samhälle.

Den största inverkan på Indien har synen på människors goda och onda sidor. Utifrån värderingar om människans gärningar bestraffas människor med sociala kaster efter återfödelse. Eftersom generationerna vuxit upp med kastsystemet som en vardaglig syn på människors misslyckande/lyckande är den svår att utrota eller förändra. Som utomstående kan kastsystemet verka otroligt grymt, då man inte kan höja sig i sin kast under sin livstid, men kastsystemet medför också ordning och riktlinjer.

Den som är född i ett lågt kast kommer alltid att sträva uppåt, alltså behandla andra människor med respekt för att följ den moraliska lagen. Dessa människor vet också vad de ska göra av sina liv; jobb, utbildning, familj, och vad som förväntas av dem. Ur ett kritiskt perspektiv gör detta att lågkastiga aldrig vågar gör uppror mot systemet som kränker dem och diskriminerar dem från rättigheter. Att göra uppror och att protestera strider mot att vara en god hindu då det ses som respektlöst att inte vara nöjd med det som man har fått. Med kastsystemet får man ordning på ett land genom att hålla de som ser orättvisor tysta. Detta gör att kastsystemet som är mycket odemokratiskt aldrig kommer att försvinna.

Min egna åsikt är att kastsystemet är ett sätt att skrämma befolkningen till att aldrig se baksidanav diskriminering. Enligt indisk lag får man inte diskriminera någon på grund av dess kast, men kastsystemet ses inte som diskriminering i deras ögon utan som ett naturligt steg av livets utveckling. De med låg kast eller de som är kastlösa får ibland kvoterade platser till högre utbildning. Detta sker med synen på att det skulle hjälpa medan jag tror att detta endast befäster kastsystemet ytterligare eftersom man då tydligt delar upp människor på grund av deras ställning i samhället.

I skapelseberättelsen beskrivs det hur alla de olika kasterna kommer ut ur en offergåva till gudarna. De fornindiska kasterna beskrivs när en urjätte offras till gudarna, som i sin tur skapar hela världen av hans kropp. Ur hans mun kommer brahaminerna, krigarna ur hans armar, köpmännen ur hans buk och arbetarna ur hans fötter. Detta tror jag symboliserar att brahaminerna har visheten och all lärdom, att krigarna är de som gör skillnad för samhället, att köpmännen är de som ger näring åt landet, och att arbetarna är grunden som alltid kommer att behövas. Ur ett hinduiskt perspektiv kan detta vara en mycket bra beskrivning av allas uppgift, då man visar att alla behövs och att alla livnär sig på varandra. I symboliken ligger dock att arbetarna är dem som går att trampa på eftersom de står lägst. Brahaminerna är höjda över alla andra och går inte att mäta sig mot. Rollerna ur skapelseberättelsen är i dagens samhälle ändrade till ex. brahaminer, politiker, chefer och arbetare.

De kastlösa nämn inte i skapelseberättelsen men förekommer i det dagliga livet. Genom att inte nämna dem anser jag att man  i hinduismen sagt vad man tycker om dem; de ska ignoreras och uteslutas. I grund och botten görs detta på grund av att endast eftersom livssynen på de lågkastiga är att de inte har följt livets lagar i sitt förra liv. Man bör ta av stånd från dem eftersom de kan upprepa sina misstag igen. Jag tycker att tanken är vettig att man inte ska umgås med personer som har dåligt inflytande, men tanken har gjort hinduer blinda för hur de behandlar varandra. Istället för att utesluta kan man hjälpa varandra. En människa i ett visst kast behandlar bara människor med högra kast bättre. Men man borde vända på det och säga att man kan tjäna bra dharma om man hjälper alla, då man även visar omtanke och barmhärtighet till de med lägre kast.

Bilden av hur gud framställs i hinduismen kan också påverka människorna i den negativa riktningen eftersom den säger att man inte ska klaga eller se sig själv som bättre än någon  annan med ett högre kast. Man ska hela tiden vara medveten om att det finns någon som är starkare än en själv. Varje individ har sin egen själ som kallas atman och som är en del av den eviga världssjälen. Brahma, världssjälen, är i sin tur inte bunden till varje människas själ, även om varje individ är bunden till Brahma. Detta tycker jag ger människor tankar om att man aldrig kan uppnå det bästa, utan att man alltid kommer att vara underställd någon.

Att ha någon över sig i en maktposition eller i en religion kan också vara betryggande och rogivande då man alltid har någon att se upp till som har mer visdom.

Enligt hinduer är livet ett lidande som aldrig tar slut. Bara de som tjänat livet med goda gärningar ska bli uttagna från återfödelsen och bli ett med världssjälen. Den här tanken tycker jag skiljer sig helt från deras största motto; allt liv är heligt. Jag tror att de ser att livet på jorden inte är ett bra liv eftersom man måste sträva uppåt och för att man är fast i sin köttsliga kropp. Man ska vara ren inom hinduismen. Jag tycker att tanken om att man ska vara ren och att sträva uppåt är en bra tanke, men att praktiseringen är fel. Detta kan bero mycket på att det bara är människorna i de högre kasten som bestämmer, och dessutom tjänar på kastsystemet. De fattigare människorna i de lägre kasterna har ingen utbildning om deras rättigheter i landet och därför tror de blint på vad de högre ställda personerna säger. Kastsystemet strider enligt mig mot de mänskliga rättigheterna, men eftersom detta har hänt så länge är det ett svårt mönster att bryta. Jag tror att utbildning för barnen på landsbyggden skulle medföra att de fick upp ögonen för situationen.


Sammanfattning
Sammanfattningsvis vill jag säga att hinduismen påverkar samhället i väldigt stor utsträckning, framför allt bilden av människors värde. Hinduismen har medfört att man behandlar varandra utifrån vad man är, inte vad man kan eller gör. Jag tror också att man får inlärt när man är liten i Indien att man ska vara nöjd med det man har och att man inte ska be om mer, eftersom det finns folk som har det värre. När man växer upp med värderingar om att vissa människor är mindre värda, kommer de följa en hela livet och bli det normala. Det är alltid svårt att göra uppror när man har lärt sig att motsatsen är det rätta.

Kristendomen i Sverige
I Sverige är sa 35% kristna och därför använder jag det som exempel när jag lägger fram fakta om hur kristendomen formats i Sverige.

Kristendomen spred sig i Sverige på 800-talet. Reformeringen av kyrkan kom på 1500-talet när kyrkan slogs ihop med staten och kyrkan blev protestantisk. År 1523 övertog Gustav Vasa makten och blev kung och satte sig själv på högsta posten i kyrkan vilket gjord honom oerhört mäktig. Det var inte längre något alternativ att vara katolik då det gav dödsstraff. Detta gjorde att kungen både fick makt över folkets handlingar och deras tankar. Han kunde enkelt styra landet då ingen hade andra tankar eller kunde göra motstånd. Den enda ledaren var han och det var endast hans röst som hördes.


Eftersom protestantismen infördes i Sverige med tvång tycker jag att man kan säga att kristendomens påverkan på samhället började mycket negativt då det infördes utan att folket fick bestämma. Religiontanken handlar just om att finna tron och att tro på den av egen vilja. På den tiden var folket inte så bra utbildade och detta tycker jag att kungen utnyttjade när han övertog makten. Han fick folket att tro att han skulle ge folket samhörighet utan biskopar som styrde över egna stift. I själva verket använde han endast kristendomen för att få makt och pengar. Jag tycker därför att de mäktiga i samhället missbrukade kristendomen, och på så sätt påverkade religionen människorna på fel sätt.

En följd av detta, att kristendomen blev statsreligion blev att helgdagar och högtider infördes. Många av de svenska traditionerna idag kopplas till kristendomen, vilket påverkar samhället. Det gör att dessa högtider, så som allahelgona, advent, jul, påsk, kristi himmelfärd, ingår i allas almanacka även om man inte är kristen. Ett ännu tydligare exempel är söndagen som är en vilodag i bibeln. Kristendomen tas för given i det svenska samhället och finns i vardagen för alla. Kyrkan och staten var enat fram till 2000 men efter det blev Svenska kyrkan mer självständig. Det tycker jag är mycket bra då det ger alla en valfrihet att gå med. Det gör att religionen blir äkta och att de som verkligen är med i svenska kyrkan tror på det som de lär. Men trots valfriheten att följa religionen har samhället färgats av den tid då kristendomen var en självklarhet och det finns det konkreta följder av kristendomen i vardagen så som vilodag och traditioner.

År 1541 utkom Gustav Vasas Bibel vilken var den fösta bibeln på svenska. Vasa hade med hjälp av två kompanjoner tolkat och översatt bibeln, med tillägg i politisk riktning som skulle gynna honom. Han smög in åsikter i guds namn för att få kontroll över folket. Till exempel la han till i Matteus 5:38-42 ur Det nya testamentet (innehåller delen om att inte värja det onda: Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand), att man inte själv får hämnas en oförrätt, men att överheten får göra det. När folket sedan fick predikan av prästerna blev de påverkade i riktningen av att de aldrig fick göra uppror och att de skulle tåla det onda från dem som hade makt. Vasas lära gick då genom kyrkan, som folket alltid lyssnade på, utan att de märkte att det inte var kristendomens ord utan statens. Detta gjorde folket lydiga och tama. Detta tror jag sitter i än i dag. Kyrkans budskap har i och för sig förändrats men tanken om att man inte ska sticka ut eller skapa oordning finns kvar i vårt samvete. Jag tror att svenskens idealtanke grundas på hur vi uppfattade oss på den tiden; man ska inte vara bättre än någon annan eller tro att man kan säga ifrån. Kyrkan kan har stärkt denna bild av folket när man sa att någon alltid var i starkare position än en själv.

Jämförelser
I denna frågan finns det likheter på hur hinduismen och kristendomen har påverkat samhället. Såklart har, som jag innan poängterade, kyrkans budskap ändrats mycket sedan Gustav Vasa regerade. Detta i takt med att att samhället förändrat sin syn på rättvisa, men likheten med hur man lär folket om moral finns/fanns i båda religionerna. I hinduiska samhällen lär sig folket att det alltid finns någon som styr över dem, lika så ska/skulle svensken lära sig att det fanns andra regler för de som var mäktigare. Samtidigt predikade kyrkan i Sverige också om att alla var lika mycket värda, vilket ur ett kritiskt perspektiv kan betyda att man inte skulle vara bättre än någon annan.  

När sedan lagboken skrevs om igen med tillägg från Vasa’s bok, grundades många av lagarna på svenskarnas värderingar, som i sin tur påverkats av den kristna läran. Därför bygger Sveriges rikes lag mycket på hur man ska behandla andra. Man ska hjälpa de svaga och visa respekt mot alla.
Detta är ett tankesätt som skiljer sig i hur de två religionerna har påverkat sina samhällen. Eftersom Sveriges lagbok bygger mycket på att visa respekt mot alla har det blivit något som många svenskar i allmänhet strävar mot. Det samhälle som påverkats av hinduismen har en motsatt effekt där budskapet har blivit att du endast ska behandla de som står över dig med respekt. De som tycks ha det sämre än dig bör du inte vara vänlig mot. Detta tycker jag visar att religionerna påverkar samhället mycket.

Ca 50 procentenheter fler är hinduer i Indien än vad som är kristna i Sveriges. Detta kan vara en av orsaken till att Indien påverkas mer av religionen idag. Om det bara finns en enda religion som tar plats i samhället, hörs bra en enda lära, vilket då får mer uppmärksamhet i landet och blir mer självklart för människorna.
Slutsats
Sammanfattningsvis vill jag säga att kristendomen påverkade samhället och människorna till bli mer fromma och mindre kritiska, men samtidigt gjordes detta undertiden som kristendomen fick en annan betydelse i Sverige . Alltså tycker jag att samhället, i detta fallet kungen, påverkade kristendomen minst lika mycket. Kristendomen utvecklas i takt med samhället och därför är budskapen helt annorlunda idag än för 300 år sedan. Dagens samhälle påverkas inte lika mycket av kristendomen som Indien gör av hinduismen idag. Man kan säga att det är tankesätten från förr som präglar samhället beroende på vilken ställning religionen hade. Jag tror inte Sverige påverkas lika mycket av kristendomen idag eftersom vi kan skilja på religion och vad man tycker om saker. T.ex går inte politikerna ut med vilken religion de har. I Indien är religionen något som diskuteras mycket i samhället. Detta kan bero på att Indien inta har lika bra utbildning för barn jämfört med Sverige och  därför blir inte utvecklingen lika snabb och märkbar. Det gör att många indier lever kvar med en gammalt hinduisk syn på människors värde.

För att få bort dessa tankeställningar bör man upplysa folket om de mänskliga rättigheterna genom att utbilda alla unga. Om man rustade upp landsbyggden med utbildning skulle också landet bli mer jämställt och standard skulle inte skilja sig lika mycket beroende på var man bodde i landet. Tack vare utbildning skulle ungdomar få reda på de mänskliga rättigheterna och därför våga göra uppror för att förändra synen på människor.

Kvinnans ställning i hinduismen

På 1800-talet var det mycket vanligt med änkebrännig för änkor inom hinduismen. Det innebar att den levande änkan frivilligt eller tvingat brändes på bål för att följa sin make i döden för att tjäna honom väl. Gjorde man inte änkebränning ansågs man inte som en god hustru. Detta är förbjudet enligt lag i hinduiska länder idag. Lika så är den stora summan pengar som skulle lämnas vid bröllop till brudgummen av brudens föräldrar förbjuden. Det stiftades lag om detta i Indien eftersom det gjorde att antalet kvinnor minskade då föräldrar hellre ville ha en pojke än en flicka när de blev gravida.
 Fortfarande är bröllopet en viktig händelse i en hindus liv och bröllop är oftast arrangerat av föräldrarna. Enligt hinduisk tradition är det viktigast att kvinnan blir gift. Det ses som att kvinna bli bortgift till mannen även om mannen inte heller startar äktenskapet frivilligt. Det är därför mer gynnsamt att föda en pojke eftersom man inte behöver betala bröllopet. Dessutom kommer föräldrarna ha någon som tar hand om dem när de blir gamla, vilket de inte har om deras dotter bli bortgift.

Den enda som kan byta kast under ett liv är en kvinna som gifter sig med någon från ett högre kast. Kvinnan ska sträva uppåt. Ett förslag i indisk riksdag var att de som gifte sig med någon från ett lägre kast skulle få särskilda bidrag då det bidrog till att sudda ut kastsystemet.
I hemmet är kvinnan underordnad mannen men i samhället har vissa kvinnor större inflytande än vad de har i hemmet.

Den gamla traditionen om att kvinnan blir bortgift tycker jag säger att kvinnan och brudens familj ska visa sin tacksamhet mot brudgummens familj. Även om familjen ekonomiskt förlorar på att gifta bort sin dotter bör de vara glada att någon ska gifta sig med deras dotter, vilket skapar en maktposition för mannen. Bra uttrycket att kvinnan blir bortgift säger att kvinnan inte har någon egen vilja eller makt jäntemot mannen. Jag tror att detta har bidragit till att kvinnan ha fått sämre ställning i hinduismen och därför också i samhället eftersom människorna lever efter sin tro och sin lära. Som jag skrev innan, om hur kristendomen påverkat Sverige, kan man se hur stort inflytande en religion har över ett samhälle och människornas värderingar.
  Att kvinnan ska höja sig i sitt kast medför att det förväntas att kvinnan inte ska nöja sig med vem hon är i sitt kast. Det förväntas en prestation från kvinnan. Som jag ser det ska inte kvinnan nöja sig med det kast hon tillhör utan alltid sträva uppåt. Det står aldrig i hinduisk skrift att kvinnan skulle vara mindre värd, endast att hon är underordnad mannen genom en tolkning som bygger på Manus lag. I Manus lag står kvinnans roll endast beskriven i förhållande till mannen. Traditionerna om kvinnans roll är hinduiska och tillämpas därför i länder där befolkningen är hinduer. De som säger att det är landets fel att liknande traditioner sker och att de finns kvar tycker jag har fel då det fortfarande är religionen som har påverkat landet och befäst orättvisa traditionerna och synen på människor värde.

Kvinnans ställning i kristendomen

Första gången kvinnan nämns är i första mosebokens skapelseberättelse. Där beskrivs då hur kvinnan skapas utifrån mannens revben för att tjäna mannen. Det skrivs sedan om hur kvinnan är i förhållande till mannen. Denna syn, att kvinnan var underställd mannen fanns i Sverige under längre tid. Det gjorde att kvinnan inte togs på samma allvar i samhället vilket gjorde henne arvslös och diskriminerad från vissa arbeten. Synen på kvinnan ändrades på 1900-talet. När männen behövde lämna sina jobb vid första världskriget behövdes det mer arbetskraft. Kvinnorna började då arbeta och fick en chans att stå på egna ben. Samtidigt kunde de jobba bort argument som motståndsrörelsen för kvinnlig rösträtt hade lagt fram om kvinnans förmåga i samhället. När kvinnan kunde utbilda sig till att bli lärare sjönk dock lönerna vilket jag ser som att man fortfarande hade tvivel om henne kapacitet.

Sedan dess har kvinnan kunnat arbeta och därför skaffat sig en bättre position i samhället. Men ännu finns det skillnader mellan mannen och kvinnan politiskt, socialt och ekonomiskt, t.ex löner, chefsposter, ledighet, utbildning.

Med detta vill jag säga att kristendomen la in de första tankarna till könsskillnaderna i Sverige genom att predika ur bibeln. Kristendomen i sig är idag inte en religion som behandlar män och kvinnor olika i Sverige och påverkar därför inte kvinnans ställning i Sverige.

Att den första kvinnliga ärkebiskopen valdes nu i höst har ingenting att göra med att kyrkan är ojämställd. Jag menar att samhällsfaktorer har spelat in. Eftersom det innan endast fanns och var tillåtet med manliga präster, manliga läkare och manliga lärare kunde inte ex kyrkan representeras av en kvinnlig ärkebiskopen. Men nu när allt fler präster är kvinnliga är det bara logiskt att de representeras av antingen en man eller en kvinna, i detta fall en kvinna. Vi har ännu inte haft någon kvinnlig statsminister i Sverige. Detta menar jag har att göra med att övervägande delen av chefeter och politiker fortfarande är män. Det är alltså inte jämställt i Sverige på den fronten. Det är samhället som har påverkat valet av en kvinnlig ärkebiskop negativt. Som det ligger till just nu tycker jag att svenska kyrkan är mer jämställt än Sverige i övrigt.

Jämförelse:
En likhet som finns i hinduismens kvinnosyn och kristendomens kvinnosyn är att kvinna utgår från mannen och att mannen alltid står över henne. Detta beror antagligen på att kvinnan hade en sämre ställning än mannen när dessa skrifter skrevs. Jag tror inte att religionerna i sig menar att ett kön skulle vara mer värt en det andra, men tolkningar och människors naiva tro på det bokstavliga som står i skrifter gör att det ibland blir ojämställt. I Sverige har det som innan nämnts blivit mycket förändringar till skillnad från i Indien där kvinnan fortfarande uppfattas som sämre.

Slutsats:
En slutsats som gäller för båda frågeställningarna i denna text är att Sveriges utbildning är bättre än Indiens vilket då gör att utvecklingen går snabbare framåt. Sverige utvecklar vår syn på människor och våra normer förändras. I Indien lever gamla traditioner kvar som gör samhället orättvist eftersom det inte har samma utbildning som bidrar till kunskap och förnyelse. Förr i tiden påverkades samhället mycket mer av en religion eftersom man inte var utbildad och hade kunskap om rättvisor.  På grund av utvecklingen och utbildningen i landet påverkas inte Sverige idag av kristendomen lika mycket som Indien påverkas av hinduismen



Källor:
http://www.ne.se/lang/kastv%C3%A4sen Hämtad 20130911

http://www.ne.se/lang/hinduism Hämtad 20130823
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Indien/Kastsystemet Hämtad 20130911

http://www.yvonnesjostrand.com/svenskakyrkan.html Hämtad 20131001

http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-sverige-blev-kristet/ Hämtad 20131023

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Vasas_bibel Hämtad 20131011

http://www.ne.se/enkel/gustav-vasa Hämtad 20131012

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=585440 Hämtad 20131108

http://www.ne.se/manus-lag Hämtad 20131108