Laboration: påvisa näringsämnen i mat

Syfte: Analysera en måltid bestående av bröd, ost, mjölk, morot, potatis, bönor och smör för att påvisa att de olika livsmedel innehåller fett, stärkelse, protein och monosackarider.

Materia: Enligt bild 1 plus matvarorna som nämndes i texten ovan.
 För att påvisa fett användes filterpapper. För att påvisa stärkelse användes jod (I). För att påvisa protein användes provrör, CuSO4, NaOH, H2O. För att påvisa monosackarider användes samma material och ämnen som för protein samt vattenbadet.

Bild 1: material

Utförande: Gasslangen placerades under trefot och sattes på med hjälp av en tändare. Vatten fylldes på i bägaren och ställdes på nätet, enligt bild 2.

Bild 2: Vattenbadet

 Bönan mortlades sönder med några droppar H2O och hälldes sedan över i ett provrör. I provröret droppades sedan sju droppar NaOH och sju droppar CuSO4. Detta var testet för att påvisa protein. Sedan användes samma provrör och blandning för att påvisa enkla sockerarter i bönor och därför ställdes provröret i vattenbadet för att värmas. Detta var testet för att påvisa enkla sockerarter.

Jod (I) droppades på en bit böna för att påvisa att det fanns stärkelse i bönan. Bönan kletades ut på ett filterpapper för att se om den innehåller fett.
 Samma utförande upprepades för att påvisa protein, monosackarider, fett och stärkelse för bröd, moror och ost.

Mjölken hälldes över i ett provrör där det droppades sju droppar CuSO4 och sju droppar NaOH. Detta påvisar protein i mjölk. Samma provrör värmdes sedan i vattenbadet för att påvisa monosackarider. Mjölken hälldes på ett filterpapper för att påvisa fett i mjölk. I ett nytt provrör hälldes ny mjölk och det droppades en droppe jod (I) i det. Detta påvisar stärkelse i mjölk.
 Samma utförande upprepades för att påvisa protein, monosackarider, fett och stärkelse i smör. För att få smöret i flytande form smältes det i ett provrör i vattenbadet.

Hypotes: Jag tror enligt följande tabell vilka matvaror som innehåller vilka ämnen.

Jag bygger min hypotes på förkunskaper jag fått på lektioner, där vi gått igenom vad de olika matvaror bör innehålla om de är animaliska eller vegetabiliska. I animaliska produkter finns det fett, om man inte tagit bort det innan man äter det, och därför tror jag att osten, smöret och mjölken innehåller mer eller mindre fett. I vegetabiliska livsmedel bör det finnas stärkelse eftersom det är så växter lagrar överskottsenergi. Eftersom bröd är gjort på olika sädesslag bör det också innehålla stärkelse.

Resultat:

Bild 3: Resultat när stärkelse skulle påvisas i böna och smör. Skillnad mellan en bön där jod har droppas på och en där det inte har gjort det samt smör som droppats med jod.

Bild 4: Provrör som testar monosackarider. Resultatet av färgskiftningarna är dock från testet av protein då vätskan i provrören inte hunnit värmas. Från vänster: böna, smör, ost.

Slutsats: Jag litar på dessa resultat eftersom de är kontrollerade med två andra resultattabeller och tolkningen av resultaten gjordes av två personer på testerna. De metoder som användes är pålitliga metoder.

Hypotesen stämmer till största del. Det som avviker i min hypotesen jämfört med resultatet är att jag trodde att mjölk skulle innehålla stärkelse. Denna hypotes fick jag ifrån att korna äter gräs samt andra spannmål. I kornas kropp tänkte jag att stärkelsen gick igenom kon som energi och kom ut i mjölken. Detta kan motbevisas eftersom stärkelse i form av kolhydrater bryts ner som energi till kon och i mjölken finns det istället laktos, som är en kolhydrat men som inte har en lika lång molekylförening som stärkelse.

Morotens innehåll var också något som jag missbedömde. Enligt mig skulle moroten innehålla både monosackarider och stärkelse. När monosackarider skulle påvisas i moroten tog det dock lång tid innan vätskan i provröret ändrade färg. Lika så ändrades färgen på moroten efter en längre stund när jod droppades på råvaran. Efter en stund syntes små prickar på morotens yta. Alltså var de inte två testerna inte helt positiva.

I min hypotes tror jag att potatisen innehöll både monosackarider och stärkelse. Detta var en hypotes som stämde men jag byggde mina tankar på fel fakta och resultatet bygger på en felkälla. Rå potatis innehåller inte monosackarider eftersom potatisen lagrar sitt energiöverskott som stärkelse. Men innan sockertestet utfördes på potatisen hade potatisen blivit skalad, delad och värm två gånger. Detta påverkar resultatet negativt eftersom detta är en början på nedbrytningen som senare sker i kroppen. När potatis kokas börjar den kemiska processen och bindningarna mellan monosackariderna bryts ner så att tarmarna snabbare kan ta upp energin när människan äter potatisen.

För övrigt hade jag en bra hypotes om innehåller i matvarorna.

Förutom felkällan som nämndes i stycket ovan, om värmningen, har matvarorna blivit hanterade oförsiktigt. De har blivit tillagade innan de testades. Dessutom ha de rört vid andra matvaror när de t.ex som bönorna legat i en sås där också smör fanns i. Därför var det svårt att avgöra om bönan innehåller fett även om jag kontrollerade mina resultat med andra personer som gjort samma laboration.
 Färgen på smöret ändrades när jod (I) droppades på den. Detta påvisade då att det skulle finnas stärkelse i smör. Detta kan motbevisas eftersom smör kommer från kon och som innan bevisat fanns det inte stärkelse i mjölk som smör är gjort på. Felkällan var att smöret först legat på en macka bestående av stärkelse.
 Laborationen ägde rum i en laborationssal där hygienen inte var den bästa. Provrörens kanter var täckta med rester från andra laborationer och mortelns insida var fettig. Om andra matvaror omedvetet fanns med i ett provrör som skulle påvisa protein, monosackarider, stärkelse eller fett blev resultatet otydligt. Detta hände när monosackarider skulle påvisas i bönor.

Som bild 4 visar har inte bönan mortlats ut helt i provrör 1. Färgskiftningen till lila i provrör 3 har bara skett på ett litet parti. Detta beror på att matvarorna inte blandats ut ordentligt med CuSO4 och NaOH vilket påverkar resultaten så att de blir mer svårtolkade. Bönan ändrade knappt någon färg när test för protein gjordes, men ute i kanterna av de små bitarna i provröret kunde man se en färgändring vilket ändå typ de ett positivt resultat. Alla tester blev inte lika violetta som de ska bli om de innehåller protein eftersom de inte var utblandade tillräckligt mycket. Matvarorna var i fast form och för att göra testerna för protein och monosackarider behövdes de i flytande form.

Detta är ett kvalitativt test där det enda laborationen visar är om en matvara innehåller ett ämne, alltså inte hur mycket. I bröd finns det fett men i jämförelse med stärkelse är det nästan ingenting. Därför var det svårt att tolka fettestet för bröd.

Kemisk teori:

Det finns fett i bröd eftersom man tillsätter det vid bakningen.
 Stärkelse finns i bröd eftersom brödet är bakat på sädesslag. I t.ex vete finns det stärkelse då veteväxten lagrar energin som skapas av CO2, H2O och UVA-strålning. Alltså kan växter omvandla socker till stärkelse.

Ost kommer ifrån komjölk vilket i sin tur innehåller protein. Protein används för att bygga upp celler och för att reparera dem. Därför finns de i komjölk eftersom kalvarna dricker mjölken för att växa och för att bygga upp ett bra immunförsvar.
 Osten innehåller också fett eftersom det är en av de är en av de tre största beståndsdelarna i mjölk. Det tillsätts också fett vid tillagning av ost.

Den kemiska teorin om varför det finns protein och fett i mjölk skrivs i texten ovan.
Moroten var som innan nämnt svår att bedöma eftersom det tog längre tid för provröret att ändra färg när sockertestet gjordes och efter att jod (I) droppats på moroten syntes små prickar på moroten. Detta betyder att det finns kolhydrater i morot men man kan inte säga hur lång molekylkedjan är. Eftersom det tog längre tid vid sockertestet innehåller moroten polysackarider men molekylkedjan består av färre än 300 sockermolekyler.

I potatisen finns det stärkelse av samma anledning som det finns stärkelse i vete. Istället för att lagra energireserv som skapas av fotosyntesen i strån lagrar potatisen det i sina rötter.
 Det positiva resultatet på monosackarider skedde eftersom potatisen blivit kokad värmd vilket är en början till nedbrytning. När stärkelse bryts ner blir det monosackarider.

Protein finns i bönor eftersom bönor är mycket bra på att ta upp kväve. Kväve behövs för att bilda protein.
 Precis som jag beskrev hur fotosyntesen fungerar, lagrar också bönväxten sin överskottsenergi. Detta blir då ett resultat av ett böna som växer som en frukt utanpå växten. Därför finns det mycket stärkelse, energi, i bönor.

Av samma anledning som det finns protein och fett i mjölk finns det protein och fett i smör eftersom det också från början kommer från mjölk. 

Utifrån mina kunskaper kan jag se tre stycken samband. Det första rör sig om var det finns stärkelse. Stärkelse finns bara i vegetabiliska matvaror av de som jag provade vid min laboration. I vegetabiliska matvaror finns det inget fett och inget protein, förutom i bönor. De grönsaker som jag testade lagrar inte fett utan istället socker. I mjölk finns det inte stärkelse eftersom överskottsenergin hos en ko sätter sig som fettreserv runt organ och mjölken blir då fetare.

Detta är en skillnad mellan de tre helt vegetabiliska och de tre animaliska råvaror som jag testade. Växtriket lagrar överskottsenergi som kolhydrater och djur lagrar överskottsenergi som fett.