Visar inlägg med etikett No. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett No. Visa alla inlägg
fredag 16 maj 2014
Min förts lödning!
Igår hade jag turen att få prova på att löda! Vilken rolig sysselsättning!
Det jag ska tänka på tills nästa gång är att det är viktigt att täcka in alla ledningstrådar i det smälta tennet så att all el kan överföras. För att göra det gäller det att smeta ut tennet på rätt sätt samt att hålla ledningarna på ett smidigt sätt.
torsdag 15 maj 2014
torsdag 27 mars 2014
Resultat Energi och miljöprojekt
Här finns resultatet samt slutsats till mitt Energi- och miljöprojekt om minskat matsvinn på Gunnesboskolan.
onsdag 26 mars 2014
Matsvinn
Detta är min film om matsvinnet på Gunnesboskolan och om matsvinnet i Sverige. Filmen visades för åk 7; 8 och 9 för att minska matsvinnet.
söndag 16 mars 2014
Är du fortfarande ett matsvin?
Hallå!
Nu har två veckor gått sedan ni såg filmen om Matsvinnet och fick information om hur maten som du slänger påverkar vårt jordklot. Men mitt Energi och Miljöprojekt är ännu inte slut; det är nu som vi kan se resultat! För att hjälpa mig behöver jag få in ett formulär från dig igen, för att se om du tycker att du har förändrat ditt matsvinnsbetende. Utgå ifrån hur det är idag.
Formulär Matsvinn vecka 2. Är du fortfarande ett matsvin?
Tack!
Nu har två veckor gått sedan ni såg filmen om Matsvinnet och fick information om hur maten som du slänger påverkar vårt jordklot. Men mitt Energi och Miljöprojekt är ännu inte slut; det är nu som vi kan se resultat! För att hjälpa mig behöver jag få in ett formulär från dig igen, för att se om du tycker att du har förändrat ditt matsvinnsbetende. Utgå ifrån hur det är idag.
Formulär Matsvinn vecka 2. Är du fortfarande ett matsvin?
Tack!
tisdag 4 mars 2014
fredag 28 februari 2014
Energi och Miljö Matsvinn
Under vecka 9 har jag fördjupat mig inom problemet med matsvinn. Här kan du läsa min text.
fredag 7 februari 2014
onsdag 13 november 2013
tisdag 22 oktober 2013
Kondomtest
Syfte: Undersöka fördelar och nackdelar med kondomer och jämföra resultaten för att hitta den bästa kondomen.
Kondomer: Pastante Blueberry
Amor Thin
Annat material: provrör
tumstock
Utförande: Kondomerna testades i tur och ordning efter nedanstående lista. Ett test gjordes av samma person på båda kondomerna för att förutsättningarna skulle vara samma. Mellan varje test tvättade försökspersonen händerna för att det inte skulle finnas glidmedel från förgående test på händerna.
Tester: Hur snabbt paketen gick att öppna
Hur snabbt kondomen gick att trä på ett provrör
Hur bred kondomen kunde bli vid öppningen
Hur lätt den var att spräcka hål på kondomen med nageln
Hur lång den är utan att den töjs ut respektive vid uttöjning.
Slutsats: Enligt ovanstående tabell kan man beräkna hur lång tid det totalt tog från att kondomen var i paketet till att det var på. Amor Thin tar då kortast tid. Samtidigt kan man säga att Blueberry var lättare att trä på då den hade mer struktur och hade bättre förklaring om hur den skulle rullas på. Av detta kan man dra slutsatsen att Blueberry är bättre ur detta perspektivet då den hade en lättare förklaring om hur man skulle få på den.
Kondomernas längd och bredd är relativt lika då det inte skiljer sig så mycket mellan dem. Även om Amor Thin var tunnare än Pastante Blueberry tog det ändå längre tid för den att gå sönder när man pressade nageln mot den. Utifrån det kan man säga att gummit i Amor Thin är bättre eftersom det håller nästan samma mått även om det är betydligt tunnare. Pastante gummi töjer ut sig lättare och går inte tillbaka till utgångslängd efter att vi drog ut den. Den blir större. Av detta kan man säga att gummit är mer töjbart men att den också att den förlorar en del av sin elasticitet efterhand. Det finns dock en liten risk att den sitter lösare efterhand när man har samlag.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att Blueberry är mer elastisk och töjbar medan gummit i Amor Thin är mer kompakt och stabilt. Trots felkällor går det med reservation för fel att säga att Amur thin är bättre, eftersom den tålde mycket och inte förlorade elasticitet.
Felkällor: Att avgöra vilken som är att föredra är mycket svårt då det skulle behöva göras fler tester för att se hur t.ex gummit är uppbyggt. Dessutom är undersökningsmetoderna som används vid undersökning osäkra då de är gjorda av endast en person. Att öppna eller rulla på en kondom går att öva upp och tiden det tog att ta sönder gummit med nageln kan ha berott på hur vass personens nagel var eller hur gammal kondomen var. Slutsatsen blir också mer av en personlig tolkning och värdesättning av resultaten. Olika personer tolkar och tänker olika saker om resultaten och därför är slutsatsen också en personlig åsikt grundad utifrån en underökning.
Kondomer: Pastante Blueberry
Amor Thin
Annat material: provrör
tumstock
Utförande: Kondomerna testades i tur och ordning efter nedanstående lista. Ett test gjordes av samma person på båda kondomerna för att förutsättningarna skulle vara samma. Mellan varje test tvättade försökspersonen händerna för att det inte skulle finnas glidmedel från förgående test på händerna.
Tester: Hur snabbt paketen gick att öppna
Hur snabbt kondomen gick att trä på ett provrör
Hur bred kondomen kunde bli vid öppningen
Hur lätt den var att spräcka hål på kondomen med nageln
Hur lång den är utan att den töjs ut respektive vid uttöjning.
Slutsats: Enligt ovanstående tabell kan man beräkna hur lång tid det totalt tog från att kondomen var i paketet till att det var på. Amor Thin tar då kortast tid. Samtidigt kan man säga att Blueberry var lättare att trä på då den hade mer struktur och hade bättre förklaring om hur den skulle rullas på. Av detta kan man dra slutsatsen att Blueberry är bättre ur detta perspektivet då den hade en lättare förklaring om hur man skulle få på den.
Kondomernas längd och bredd är relativt lika då det inte skiljer sig så mycket mellan dem. Även om Amor Thin var tunnare än Pastante Blueberry tog det ändå längre tid för den att gå sönder när man pressade nageln mot den. Utifrån det kan man säga att gummit i Amor Thin är bättre eftersom det håller nästan samma mått även om det är betydligt tunnare. Pastante gummi töjer ut sig lättare och går inte tillbaka till utgångslängd efter att vi drog ut den. Den blir större. Av detta kan man säga att gummit är mer töjbart men att den också att den förlorar en del av sin elasticitet efterhand. Det finns dock en liten risk att den sitter lösare efterhand när man har samlag.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att Blueberry är mer elastisk och töjbar medan gummit i Amor Thin är mer kompakt och stabilt. Trots felkällor går det med reservation för fel att säga att Amur thin är bättre, eftersom den tålde mycket och inte förlorade elasticitet.
Felkällor: Att avgöra vilken som är att föredra är mycket svårt då det skulle behöva göras fler tester för att se hur t.ex gummit är uppbyggt. Dessutom är undersökningsmetoderna som används vid undersökning osäkra då de är gjorda av endast en person. Att öppna eller rulla på en kondom går att öva upp och tiden det tog att ta sönder gummit med nageln kan ha berott på hur vass personens nagel var eller hur gammal kondomen var. Slutsatsen blir också mer av en personlig tolkning och värdesättning av resultaten. Olika personer tolkar och tänker olika saker om resultaten och därför är slutsatsen också en personlig åsikt grundad utifrån en underökning.
tisdag 8 oktober 2013
Preventivmedel
Preventivmedel hindrar risken att bli gravid och att överföra könssjukdomar. I vissa fall vet man inte att man bär på ett virus eller bakterie och därför är det bra att alltis använda ett preventivmedel vid samlag. Man ska aldrig ta risken att bli smittad, smitta eller att oönskad bli gravid.
Dagen-efter-piller är bra som sista utväg mot oönskad graviditet. Om man dagen efter kommer på att man inte skyddat sig är de bra att ta eftersom de skjuter upp mensen. Man ska aldrig tveka att ta ett piller om man tror att man är gravid (om man inte vill det) men man ska hellre tänka på skydd och risker med samlag innan samlaget. Dagen-efter-piller kan bli mindre och mindre effektivt om kroppen blir resistens mot det. Dagen-efter-piller är inget alternativ till kondom eller pessar eftersom det inte skyddar mot könssjudomar.
P-piller gör att kroppen skjuter upp ägglossningen och p-piller tar man hela tiden för att inte mensen ska komma, alltså skiljer de sig från dagen-efter-piller. Dessutom bildas en större slempropp i livmodern som gör att sperma inte kan komma upp till äggledarna. Om man tar p-pillret regelbundet är det ett mycket bra skydd mot att bli gravid men pillerna skyddar inte heller mot könssjukdomar. Eftersom att p-piller är ett hormontillskott kan det även skada kroppen då man mixtrar med kroppens naurliga reaktioner. En av följderna är att man kan få ont i huvudet och känna sig nedstämd.
Kondom är det vanligaste preventivmedlet och ett mycket effektivt sådant. Detta skyddar både mot graviditet och könssjudomar. Risk för att kondomen spricker är väldigt liten och kondomen påverkar inte kroppen negativt. Det som dock är en nackdel med kondomen är att det kan vara ett störande moment eftersom kondomen bara kan sättas på när killen har stånd.
Mina egna tankar:
Enligt sjukvårdsupplysningen kan p-piller ge biverkningar som ömmande bröst, humörsvängningar, viktuppgång och minskad sexlust. Man kan även få svårare att somna. Detta sker eftersom man stör kroppens naturliga reaktioner. Om mensen uteblir naturligt visar det ofta att något är fel i kroppen. Utifrån det tycker jag att det blir något fel i kroppen när man äter p-piller. Hormonerna som man tillför är inte naturliga och fungerar som droger. Enligt forskning om p-pillers påverkan på kroppen har forskare sett samband mellan användning av p-piller och risk för bröstcanser. Fördelen med p-piller är att kvinnor som äter dem mår delvis mentalt bättre då de inte behöver tänka på mensen. Vissa kvinnor som äter p-piller göra det eftersom de har väldigt stora menssmärtor. Alltså kan pillerna både skydda mot smärta och graviditet. Om jag skulle hamna i sitsen att börja använda p-piller skulle jag gjort det eftersom det skulle hjälpa mig att få kontrollen av min mens och slippa smärtan. Jag skulle inte börjat använda p-piller som ett preventivmedel då det inte fyller någon bättre funktion än en kondom, sett från graviditets-punkten.
Jag tycker att det är intressant att prevetivmedeln har blivit så många fler och att forskningen om könssjudomar går så snabbt framåt. Forskare kommer på nya sätt som man kan skydda sig på, genom vaccin, medicin, eller i första hand preventivmedel. För att allt skulle bli ännu bättre skulle informationen om könssjukdomar sprida sig till fattigare länder med sämre utveckling. Det skulle hindra många dödsfall och även många oönskade graviditeter. Det är intressant att se hur effektivt preventivmedel skyddar.
http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/P-piller/
http://www.vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/Preventivmetoder/P-piller/
Dagen-efter-piller är bra som sista utväg mot oönskad graviditet. Om man dagen efter kommer på att man inte skyddat sig är de bra att ta eftersom de skjuter upp mensen. Man ska aldrig tveka att ta ett piller om man tror att man är gravid (om man inte vill det) men man ska hellre tänka på skydd och risker med samlag innan samlaget. Dagen-efter-piller kan bli mindre och mindre effektivt om kroppen blir resistens mot det. Dagen-efter-piller är inget alternativ till kondom eller pessar eftersom det inte skyddar mot könssjudomar.
P-piller gör att kroppen skjuter upp ägglossningen och p-piller tar man hela tiden för att inte mensen ska komma, alltså skiljer de sig från dagen-efter-piller. Dessutom bildas en större slempropp i livmodern som gör att sperma inte kan komma upp till äggledarna. Om man tar p-pillret regelbundet är det ett mycket bra skydd mot att bli gravid men pillerna skyddar inte heller mot könssjukdomar. Eftersom att p-piller är ett hormontillskott kan det även skada kroppen då man mixtrar med kroppens naurliga reaktioner. En av följderna är att man kan få ont i huvudet och känna sig nedstämd.
Kondom är det vanligaste preventivmedlet och ett mycket effektivt sådant. Detta skyddar både mot graviditet och könssjudomar. Risk för att kondomen spricker är väldigt liten och kondomen påverkar inte kroppen negativt. Det som dock är en nackdel med kondomen är att det kan vara ett störande moment eftersom kondomen bara kan sättas på när killen har stånd.
Mina egna tankar:
Enligt sjukvårdsupplysningen kan p-piller ge biverkningar som ömmande bröst, humörsvängningar, viktuppgång och minskad sexlust. Man kan även få svårare att somna. Detta sker eftersom man stör kroppens naturliga reaktioner. Om mensen uteblir naturligt visar det ofta att något är fel i kroppen. Utifrån det tycker jag att det blir något fel i kroppen när man äter p-piller. Hormonerna som man tillför är inte naturliga och fungerar som droger. Enligt forskning om p-pillers påverkan på kroppen har forskare sett samband mellan användning av p-piller och risk för bröstcanser. Fördelen med p-piller är att kvinnor som äter dem mår delvis mentalt bättre då de inte behöver tänka på mensen. Vissa kvinnor som äter p-piller göra det eftersom de har väldigt stora menssmärtor. Alltså kan pillerna både skydda mot smärta och graviditet. Om jag skulle hamna i sitsen att börja använda p-piller skulle jag gjort det eftersom det skulle hjälpa mig att få kontrollen av min mens och slippa smärtan. Jag skulle inte börjat använda p-piller som ett preventivmedel då det inte fyller någon bättre funktion än en kondom, sett från graviditets-punkten.
Jag tycker att det är intressant att prevetivmedeln har blivit så många fler och att forskningen om könssjudomar går så snabbt framåt. Forskare kommer på nya sätt som man kan skydda sig på, genom vaccin, medicin, eller i första hand preventivmedel. För att allt skulle bli ännu bättre skulle informationen om könssjukdomar sprida sig till fattigare länder med sämre utveckling. Det skulle hindra många dödsfall och även många oönskade graviditeter. Det är intressant att se hur effektivt preventivmedel skyddar.
http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/P-piller/
http://www.vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/Preventivmetoder/P-piller/
tisdag 1 oktober 2013
Mens
Mens är kroppens sätt att visa att tjejen är könsmogen. Det betyder att man har chansen att bli gravid eftersom det produceras ägg i äggstock. När inte ägget blir befruktat av en spermie stöts det ut och detta resulterar i en blödning från underlivet. Samtidigt som ägget produceras blir slemhinnan i livmodern tjockare så att den kan fånga upp ägget om det blir befruktat. Om ägget inte blir befruktat stöts slemhinnan ut innan ägget och detta kallas blödning.
När en tjej är i 11-16 års åldern brukar hon få sin första mens, men åldern är väldigt individuell. Ägglossnigen pågår i någon dag och man blöder ungefär 60 ml. Mensen kommer med drygt 4 veckors mellanrum men det är mycket vanligt att menstruationen dröjer någon dag. Om det dröjer över 10 veckor bör man uppsöka en läkare. Att mensen dröjer kan bero på det psykiska välmåndet, t.ex om man är stressad, har ätit för lite eller sovit för lite. Efter några år brukar mensen bli mer och mer regelbunden.
Några dagar före menstruationen ökar vätskan i kroppen. Detta gör att tjejen blir tröttare och får ömma bröst. Hormonerna gör också så att man kan bli mer ledsen eller mer lättirriterad. Detta kallas premenstruell spänning, förkortad PMS. PMSen försvinner när mensen kommer eller under mensen. Det kan hjälpa att utöva en rörlig aktivitet eller att göra avkopplingsövningar.
Har man inga kunskaper om mens är det lätt att man tycker att det är äckligt och smutsigt. Mens är däremot normalt och naturligt och sker för alla tjejer. I vissa länder, ex. afrikanska länder, får tjejer inte möjlighet att fullgöra skolgången eftersom det inte finns toaletter på skolan så att de kan byta bindor. Detta sker för att det ses orent med blod från underlivet. Detta resulterar i att kvinnor inte får utbildning och därför inte kan bidra till en demokratisk miljö då det inte kan läsa eller skriva. Om dess länder hade undervisat i sexualkunskap hade antagligen synen på mens blivit annorlunda och mer accepterad. Utbildning om sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar skulle också gett kunskap som kunde förhindra många fall av könssjukdomar.
När en tjej är i 11-16 års åldern brukar hon få sin första mens, men åldern är väldigt individuell. Ägglossnigen pågår i någon dag och man blöder ungefär 60 ml. Mensen kommer med drygt 4 veckors mellanrum men det är mycket vanligt att menstruationen dröjer någon dag. Om det dröjer över 10 veckor bör man uppsöka en läkare. Att mensen dröjer kan bero på det psykiska välmåndet, t.ex om man är stressad, har ätit för lite eller sovit för lite. Efter några år brukar mensen bli mer och mer regelbunden.
Några dagar före menstruationen ökar vätskan i kroppen. Detta gör att tjejen blir tröttare och får ömma bröst. Hormonerna gör också så att man kan bli mer ledsen eller mer lättirriterad. Detta kallas premenstruell spänning, förkortad PMS. PMSen försvinner när mensen kommer eller under mensen. Det kan hjälpa att utöva en rörlig aktivitet eller att göra avkopplingsövningar.
Har man inga kunskaper om mens är det lätt att man tycker att det är äckligt och smutsigt. Mens är däremot normalt och naturligt och sker för alla tjejer. I vissa länder, ex. afrikanska länder, får tjejer inte möjlighet att fullgöra skolgången eftersom det inte finns toaletter på skolan så att de kan byta bindor. Detta sker för att det ses orent med blod från underlivet. Detta resulterar i att kvinnor inte får utbildning och därför inte kan bidra till en demokratisk miljö då det inte kan läsa eller skriva. Om dess länder hade undervisat i sexualkunskap hade antagligen synen på mens blivit annorlunda och mer accepterad. Utbildning om sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar skulle också gett kunskap som kunde förhindra många fall av könssjukdomar.
tisdag 3 september 2013
Estrar NO lab
Syfte: Framställa olika estrar genom att låta en alkohol och syra reagera och definiera esterns doft.
Material: 4 st provrör
provrörshållare
bägare
H2O
trefot
gasslang + tändstickor
pipett
CH3OH metanol
C2H5OH etanol
C3H7OH propanol
C5H11OH pentanol
ättikssyra
svavelsyra
klämmor
Utförande: I provrören gjordes de fyra olika testerna för att framställa estrar. Blandningarna bestående av en alkohol, syra och en katalysator placerades sedan i ett vattenbad i en bägare över en gaslåga. Där stod den tills det att en doft från estern kunde kännas.
Enligt följande tabell blandades alkoholen och syran. Svavelsyra droppades också i blandningen för att påskynda reaktionen. Svavlesyran var en katalysator i laborationen
Slutsats: Enligt resultaten i tabellen ovan kan man se ett system av att estrarnas doft ändras beroende på alkoholen. Ju fler kolatomer alkoholen har, desto sötare doftar estern. En alkohol och en syra som reagerar blir en ester där en rest bli H20.
Felkälla: Det användes endaste en lite droppa av svavelsyra vilket gjorde att reaktionen inte blev så snabb eller estrarna så tydliga.
Provrören innehöll antagligen rester från andra labbar i sig som försvårade definitionen av estrarnas doft.
Att se ett mönster av fyra estrar är svårt. Det skulle behövt fler tester för att fastställa min tänkbar slutsats om.
fredag 7 juni 2013
Laboration: påvisa näringsämnen i mat
Syfte: Analysera en måltid bestående av bröd, ost, mjölk, morot, potatis, bönor och smör för att påvisa att de olika livsmedel innehåller fett, stärkelse, protein och monosackarider.
Materia: Enligt bild 1 plus matvarorna som nämndes i texten ovan.
För att påvisa fett användes filterpapper. För att påvisa stärkelse användes jod (I). För att påvisa protein användes provrör, CuSO4, NaOH, H2O. För att påvisa monosackarider användes samma material och ämnen som för protein samt vattenbadet.
Bild 1: material
Utförande: Gasslangen placerades under trefot och sattes på med hjälp av en tändare. Vatten fylldes på i bägaren och ställdes på nätet, enligt bild 2.
Bild 2: Vattenbadet
Bönan mortlades sönder med några droppar H2O och hälldes sedan över i ett provrör. I provröret droppades sedan sju droppar NaOH och sju droppar CuSO4. Detta var testet för att påvisa protein. Sedan användes samma provrör och blandning för att påvisa enkla sockerarter i bönor och därför ställdes provröret i vattenbadet för att värmas. Detta var testet för att påvisa enkla sockerarter.
Jod (I) droppades på en bit böna för att påvisa att det fanns stärkelse i bönan. Bönan kletades ut på ett filterpapper för att se om den innehåller fett.
Samma utförande upprepades för att påvisa protein, monosackarider, fett och stärkelse för bröd, moror och ost.
Mjölken hälldes över i ett provrör där det droppades sju droppar CuSO4 och sju droppar NaOH. Detta påvisar protein i mjölk. Samma provrör värmdes sedan i vattenbadet för att påvisa monosackarider. Mjölken hälldes på ett filterpapper för att påvisa fett i mjölk. I ett nytt provrör hälldes ny mjölk och det droppades en droppe jod (I) i det. Detta påvisar stärkelse i mjölk.
Samma utförande upprepades för att påvisa protein, monosackarider, fett och stärkelse i smör. För att få smöret i flytande form smältes det i ett provrör i vattenbadet.
Hypotes: Jag tror enligt följande tabell vilka matvaror som innehåller vilka ämnen.
Jag bygger min hypotes på förkunskaper jag fått på lektioner, där vi gått igenom vad de olika matvaror bör innehålla om de är animaliska eller vegetabiliska. I animaliska produkter finns det fett, om man inte tagit bort det innan man äter det, och därför tror jag att osten, smöret och mjölken innehåller mer eller mindre fett. I vegetabiliska livsmedel bör det finnas stärkelse eftersom det är så växter lagrar överskottsenergi. Eftersom bröd är gjort på olika sädesslag bör det också innehålla stärkelse.
Resultat:
Bild 3: Resultat när stärkelse skulle påvisas i böna och smör. Skillnad mellan en bön där jod har droppas på och en där det inte har gjort det samt smör som droppats med jod.
Bild 4: Provrör som testar monosackarider. Resultatet av färgskiftningarna är dock från testet av protein då vätskan i provrören inte hunnit värmas. Från vänster: böna, smör, ost.
Slutsats: Jag litar på dessa resultat eftersom de är kontrollerade med två andra resultattabeller och tolkningen av resultaten gjordes av två personer på testerna. De metoder som användes är pålitliga metoder.
Hypotesen stämmer till största del. Det som avviker i min hypotesen jämfört med resultatet är att jag trodde att mjölk skulle innehålla stärkelse. Denna hypotes fick jag ifrån att korna äter gräs samt andra spannmål. I kornas kropp tänkte jag att stärkelsen gick igenom kon som energi och kom ut i mjölken. Detta kan motbevisas eftersom stärkelse i form av kolhydrater bryts ner som energi till kon och i mjölken finns det istället laktos, som är en kolhydrat men som inte har en lika lång molekylförening som stärkelse.
Morotens innehåll var också något som jag missbedömde. Enligt mig skulle moroten innehålla både monosackarider och stärkelse. När monosackarider skulle påvisas i moroten tog det dock lång tid innan vätskan i provröret ändrade färg. Lika så ändrades färgen på moroten efter en längre stund när jod droppades på råvaran. Efter en stund syntes små prickar på morotens yta. Alltså var de inte två testerna inte helt positiva.
I min hypotes tror jag att potatisen innehöll både monosackarider och stärkelse. Detta var en hypotes som stämde men jag byggde mina tankar på fel fakta och resultatet bygger på en felkälla. Rå potatis innehåller inte monosackarider eftersom potatisen lagrar sitt energiöverskott som stärkelse. Men innan sockertestet utfördes på potatisen hade potatisen blivit skalad, delad och värm två gånger. Detta påverkar resultatet negativt eftersom detta är en början på nedbrytningen som senare sker i kroppen. När potatis kokas börjar den kemiska processen och bindningarna mellan monosackariderna bryts ner så att tarmarna snabbare kan ta upp energin när människan äter potatisen.
För övrigt hade jag en bra hypotes om innehåller i matvarorna.
Förutom felkällan som nämndes i stycket ovan, om värmningen, har matvarorna blivit hanterade oförsiktigt. De har blivit tillagade innan de testades. Dessutom ha de rört vid andra matvaror när de t.ex som bönorna legat i en sås där också smör fanns i. Därför var det svårt att avgöra om bönan innehåller fett även om jag kontrollerade mina resultat med andra personer som gjort samma laboration.
Färgen på smöret ändrades när jod (I) droppades på den. Detta påvisade då att det skulle finnas stärkelse i smör. Detta kan motbevisas eftersom smör kommer från kon och som innan bevisat fanns det inte stärkelse i mjölk som smör är gjort på. Felkällan var att smöret först legat på en macka bestående av stärkelse.
Laborationen ägde rum i en laborationssal där hygienen inte var den bästa. Provrörens kanter var täckta med rester från andra laborationer och mortelns insida var fettig. Om andra matvaror omedvetet fanns med i ett provrör som skulle påvisa protein, monosackarider, stärkelse eller fett blev resultatet otydligt. Detta hände när monosackarider skulle påvisas i bönor.
Som bild 4 visar har inte bönan mortlats ut helt i provrör 1. Färgskiftningen till lila i provrör 3 har bara skett på ett litet parti. Detta beror på att matvarorna inte blandats ut ordentligt med CuSO4 och NaOH vilket påverkar resultaten så att de blir mer svårtolkade. Bönan ändrade knappt någon färg när test för protein gjordes, men ute i kanterna av de små bitarna i provröret kunde man se en färgändring vilket ändå typ de ett positivt resultat. Alla tester blev inte lika violetta som de ska bli om de innehåller protein eftersom de inte var utblandade tillräckligt mycket. Matvarorna var i fast form och för att göra testerna för protein och monosackarider behövdes de i flytande form.
Detta är ett kvalitativt test där det enda laborationen visar är om en matvara innehåller ett ämne, alltså inte hur mycket. I bröd finns det fett men i jämförelse med stärkelse är det nästan ingenting. Därför var det svårt att tolka fettestet för bröd.
Kemisk teori:
Det finns fett i bröd eftersom man tillsätter det vid bakningen.
Stärkelse finns i bröd eftersom brödet är bakat på sädesslag. I t.ex vete finns det stärkelse då veteväxten lagrar energin som skapas av CO2, H2O och UVA-strålning. Alltså kan växter omvandla socker till stärkelse.
Ost kommer ifrån komjölk vilket i sin tur innehåller protein. Protein används för att bygga upp celler och för att reparera dem. Därför finns de i komjölk eftersom kalvarna dricker mjölken för att växa och för att bygga upp ett bra immunförsvar.
Osten innehåller också fett eftersom det är en av de är en av de tre största beståndsdelarna i mjölk. Det tillsätts också fett vid tillagning av ost.
Den kemiska teorin om varför det finns protein och fett i mjölk skrivs i texten ovan.
Moroten var som innan nämnt svår att bedöma eftersom det tog längre tid för provröret att ändra färg när sockertestet gjordes och efter att jod (I) droppats på moroten syntes små prickar på moroten. Detta betyder att det finns kolhydrater i morot men man kan inte säga hur lång molekylkedjan är. Eftersom det tog längre tid vid sockertestet innehåller moroten polysackarider men molekylkedjan består av färre än 300 sockermolekyler.
I potatisen finns det stärkelse av samma anledning som det finns stärkelse i vete. Istället för att lagra energireserv som skapas av fotosyntesen i strån lagrar potatisen det i sina rötter.
Det positiva resultatet på monosackarider skedde eftersom potatisen blivit kokad värmd vilket är en början till nedbrytning. När stärkelse bryts ner blir det monosackarider.
Protein finns i bönor eftersom bönor är mycket bra på att ta upp kväve. Kväve behövs för att bilda protein.
Precis som jag beskrev hur fotosyntesen fungerar, lagrar också bönväxten sin överskottsenergi. Detta blir då ett resultat av ett böna som växer som en frukt utanpå växten. Därför finns det mycket stärkelse, energi, i bönor.
Av samma anledning som det finns protein och fett i mjölk finns det protein och fett i smör eftersom det också från början kommer från mjölk.
Utifrån mina kunskaper kan jag se tre stycken samband. Det första rör sig om var det finns stärkelse. Stärkelse finns bara i vegetabiliska matvaror av de som jag provade vid min laboration. I vegetabiliska matvaror finns det inget fett och inget protein, förutom i bönor. De grönsaker som jag testade lagrar inte fett utan istället socker. I mjölk finns det inte stärkelse eftersom överskottsenergin hos en ko sätter sig som fettreserv runt organ och mjölken blir då fetare.
Detta är en skillnad mellan de tre helt vegetabiliska och de tre animaliska råvaror som jag testade. Växtriket lagrar överskottsenergi som kolhydrater och djur lagrar överskottsenergi som fett.
Materia: Enligt bild 1 plus matvarorna som nämndes i texten ovan.
För att påvisa fett användes filterpapper. För att påvisa stärkelse användes jod (I). För att påvisa protein användes provrör, CuSO4, NaOH, H2O. För att påvisa monosackarider användes samma material och ämnen som för protein samt vattenbadet.
Bild 1: material
Utförande: Gasslangen placerades under trefot och sattes på med hjälp av en tändare. Vatten fylldes på i bägaren och ställdes på nätet, enligt bild 2.
Bild 2: Vattenbadet
Bönan mortlades sönder med några droppar H2O och hälldes sedan över i ett provrör. I provröret droppades sedan sju droppar NaOH och sju droppar CuSO4. Detta var testet för att påvisa protein. Sedan användes samma provrör och blandning för att påvisa enkla sockerarter i bönor och därför ställdes provröret i vattenbadet för att värmas. Detta var testet för att påvisa enkla sockerarter.
Jod (I) droppades på en bit böna för att påvisa att det fanns stärkelse i bönan. Bönan kletades ut på ett filterpapper för att se om den innehåller fett.
Samma utförande upprepades för att påvisa protein, monosackarider, fett och stärkelse för bröd, moror och ost.
Mjölken hälldes över i ett provrör där det droppades sju droppar CuSO4 och sju droppar NaOH. Detta påvisar protein i mjölk. Samma provrör värmdes sedan i vattenbadet för att påvisa monosackarider. Mjölken hälldes på ett filterpapper för att påvisa fett i mjölk. I ett nytt provrör hälldes ny mjölk och det droppades en droppe jod (I) i det. Detta påvisar stärkelse i mjölk.
Samma utförande upprepades för att påvisa protein, monosackarider, fett och stärkelse i smör. För att få smöret i flytande form smältes det i ett provrör i vattenbadet.
Hypotes: Jag tror enligt följande tabell vilka matvaror som innehåller vilka ämnen.
Jag bygger min hypotes på förkunskaper jag fått på lektioner, där vi gått igenom vad de olika matvaror bör innehålla om de är animaliska eller vegetabiliska. I animaliska produkter finns det fett, om man inte tagit bort det innan man äter det, och därför tror jag att osten, smöret och mjölken innehåller mer eller mindre fett. I vegetabiliska livsmedel bör det finnas stärkelse eftersom det är så växter lagrar överskottsenergi. Eftersom bröd är gjort på olika sädesslag bör det också innehålla stärkelse.
Resultat:
Bild 3: Resultat när stärkelse skulle påvisas i böna och smör. Skillnad mellan en bön där jod har droppas på och en där det inte har gjort det samt smör som droppats med jod.
Bild 4: Provrör som testar monosackarider. Resultatet av färgskiftningarna är dock från testet av protein då vätskan i provrören inte hunnit värmas. Från vänster: böna, smör, ost.
Slutsats: Jag litar på dessa resultat eftersom de är kontrollerade med två andra resultattabeller och tolkningen av resultaten gjordes av två personer på testerna. De metoder som användes är pålitliga metoder.
Hypotesen stämmer till största del. Det som avviker i min hypotesen jämfört med resultatet är att jag trodde att mjölk skulle innehålla stärkelse. Denna hypotes fick jag ifrån att korna äter gräs samt andra spannmål. I kornas kropp tänkte jag att stärkelsen gick igenom kon som energi och kom ut i mjölken. Detta kan motbevisas eftersom stärkelse i form av kolhydrater bryts ner som energi till kon och i mjölken finns det istället laktos, som är en kolhydrat men som inte har en lika lång molekylförening som stärkelse.
Morotens innehåll var också något som jag missbedömde. Enligt mig skulle moroten innehålla både monosackarider och stärkelse. När monosackarider skulle påvisas i moroten tog det dock lång tid innan vätskan i provröret ändrade färg. Lika så ändrades färgen på moroten efter en längre stund när jod droppades på råvaran. Efter en stund syntes små prickar på morotens yta. Alltså var de inte två testerna inte helt positiva.
I min hypotes tror jag att potatisen innehöll både monosackarider och stärkelse. Detta var en hypotes som stämde men jag byggde mina tankar på fel fakta och resultatet bygger på en felkälla. Rå potatis innehåller inte monosackarider eftersom potatisen lagrar sitt energiöverskott som stärkelse. Men innan sockertestet utfördes på potatisen hade potatisen blivit skalad, delad och värm två gånger. Detta påverkar resultatet negativt eftersom detta är en början på nedbrytningen som senare sker i kroppen. När potatis kokas börjar den kemiska processen och bindningarna mellan monosackariderna bryts ner så att tarmarna snabbare kan ta upp energin när människan äter potatisen.
För övrigt hade jag en bra hypotes om innehåller i matvarorna.
Förutom felkällan som nämndes i stycket ovan, om värmningen, har matvarorna blivit hanterade oförsiktigt. De har blivit tillagade innan de testades. Dessutom ha de rört vid andra matvaror när de t.ex som bönorna legat i en sås där också smör fanns i. Därför var det svårt att avgöra om bönan innehåller fett även om jag kontrollerade mina resultat med andra personer som gjort samma laboration.
Färgen på smöret ändrades när jod (I) droppades på den. Detta påvisade då att det skulle finnas stärkelse i smör. Detta kan motbevisas eftersom smör kommer från kon och som innan bevisat fanns det inte stärkelse i mjölk som smör är gjort på. Felkällan var att smöret först legat på en macka bestående av stärkelse.
Laborationen ägde rum i en laborationssal där hygienen inte var den bästa. Provrörens kanter var täckta med rester från andra laborationer och mortelns insida var fettig. Om andra matvaror omedvetet fanns med i ett provrör som skulle påvisa protein, monosackarider, stärkelse eller fett blev resultatet otydligt. Detta hände när monosackarider skulle påvisas i bönor.
Som bild 4 visar har inte bönan mortlats ut helt i provrör 1. Färgskiftningen till lila i provrör 3 har bara skett på ett litet parti. Detta beror på att matvarorna inte blandats ut ordentligt med CuSO4 och NaOH vilket påverkar resultaten så att de blir mer svårtolkade. Bönan ändrade knappt någon färg när test för protein gjordes, men ute i kanterna av de små bitarna i provröret kunde man se en färgändring vilket ändå typ de ett positivt resultat. Alla tester blev inte lika violetta som de ska bli om de innehåller protein eftersom de inte var utblandade tillräckligt mycket. Matvarorna var i fast form och för att göra testerna för protein och monosackarider behövdes de i flytande form.
Detta är ett kvalitativt test där det enda laborationen visar är om en matvara innehåller ett ämne, alltså inte hur mycket. I bröd finns det fett men i jämförelse med stärkelse är det nästan ingenting. Därför var det svårt att tolka fettestet för bröd.
Kemisk teori:
Det finns fett i bröd eftersom man tillsätter det vid bakningen.
Stärkelse finns i bröd eftersom brödet är bakat på sädesslag. I t.ex vete finns det stärkelse då veteväxten lagrar energin som skapas av CO2, H2O och UVA-strålning. Alltså kan växter omvandla socker till stärkelse.
Ost kommer ifrån komjölk vilket i sin tur innehåller protein. Protein används för att bygga upp celler och för att reparera dem. Därför finns de i komjölk eftersom kalvarna dricker mjölken för att växa och för att bygga upp ett bra immunförsvar.
Osten innehåller också fett eftersom det är en av de är en av de tre största beståndsdelarna i mjölk. Det tillsätts också fett vid tillagning av ost.
Den kemiska teorin om varför det finns protein och fett i mjölk skrivs i texten ovan.
Moroten var som innan nämnt svår att bedöma eftersom det tog längre tid för provröret att ändra färg när sockertestet gjordes och efter att jod (I) droppats på moroten syntes små prickar på moroten. Detta betyder att det finns kolhydrater i morot men man kan inte säga hur lång molekylkedjan är. Eftersom det tog längre tid vid sockertestet innehåller moroten polysackarider men molekylkedjan består av färre än 300 sockermolekyler.
I potatisen finns det stärkelse av samma anledning som det finns stärkelse i vete. Istället för att lagra energireserv som skapas av fotosyntesen i strån lagrar potatisen det i sina rötter.
Det positiva resultatet på monosackarider skedde eftersom potatisen blivit kokad värmd vilket är en början till nedbrytning. När stärkelse bryts ner blir det monosackarider.
Protein finns i bönor eftersom bönor är mycket bra på att ta upp kväve. Kväve behövs för att bilda protein.
Precis som jag beskrev hur fotosyntesen fungerar, lagrar också bönväxten sin överskottsenergi. Detta blir då ett resultat av ett böna som växer som en frukt utanpå växten. Därför finns det mycket stärkelse, energi, i bönor.
Av samma anledning som det finns protein och fett i mjölk finns det protein och fett i smör eftersom det också från början kommer från mjölk.
Utifrån mina kunskaper kan jag se tre stycken samband. Det första rör sig om var det finns stärkelse. Stärkelse finns bara i vegetabiliska matvaror av de som jag provade vid min laboration. I vegetabiliska matvaror finns det inget fett och inget protein, förutom i bönor. De grönsaker som jag testade lagrar inte fett utan istället socker. I mjölk finns det inte stärkelse eftersom överskottsenergin hos en ko sätter sig som fettreserv runt organ och mjölken blir då fetare.
Detta är en skillnad mellan de tre helt vegetabiliska och de tre animaliska råvaror som jag testade. Växtriket lagrar överskottsenergi som kolhydrater och djur lagrar överskottsenergi som fett.
måndag 27 maj 2013
Trommers prov
Syftet med denna laboration var att se vilka sockerarter som är enkla, monosackarider.
För att göra detta blandade vi H2O, en tesked av en sockerart, sju droppar NaOH och sju droppar CuSO4. Detta blev en vätska som vi värmde i ett vattenbad.
Sockerarterna vi använde var maltos, laktos, sackaros och glukos.
Resultat enligt bilden.
Man kan då konstatera att de två första och den sista sockerarten har någonting gemensamt eftersom de ändrade färg mycket snabbare än den tredje. Det som skiljer den tredje (sackaros) från de andra är att det är en sammansatt sockerart, disakarid. Det tar längre tid för en disakarid att brytas ner eftersom bindningarna måste klippas sönder kemiskt. De tre som ändra färg direkt var enkla sockerarter, maltos, laktos och glukos.
torsdag 16 maj 2013
tisdag 15 januari 2013
Alkoholer
Alkohol består av tre olika atomer; kol, väte och syre. Syret är det som kännetecknar en alkohol. Man delar in alkoholerna efter hur många hydroxidgrupper (syre-vätegrupp/ OH-grupp) en molekyl har. Två hydroxidgrupper kan inte sitta från samma kol-atom. Beroende på antal sådana grupper slutar alkoholernas namn på olika ändelser. Envärda alkoholer har en hydroxidgrupp och slutar på -ol, tvåvärda alkoholer har två hydroxidgrupper och slutar på -diol, och trevärda alkoholer slutar på -triol. Gemensamt har alla alkoholer att de slutar på -ol Eftersom att syregrupperna måste sitta från olika kol-atomer finns det ingen alkohol som heter metandiol eftersom att metanol endast innehåller en kol-atom. Där emot finns alkoholen etandiol och propatriol. Alkoholerna följer metanserien om man ser till början av namnen och antal kolatomer.
Den första alkoholen heter metanol. Det är ett mycket giftigt ämne som lätt kan förväxlas med etanol. Metanol kallas också ibland för träsprit för att det kan tillverkas av trä. Det används till lösningsmedel och för att framställa andra ämnen. Man hade kunnat använd metanol som bränsle i bilar men hitintills är etanol vanligare. Etanol och metanol luktar nästan lika och det händer då att de förväxlas. Får man i sig metanol kan men bli blind eller dö.
Etanol är den alkohol som finns i drycker. Då har socker brutits ned av jästsvampar och blir då till etanol och koldioxid. Inom industrin tillverkas etanol genom att man låter vatten och eten reagera. Etanol används som bränsle i bilar men det blandas ofta upp med lite bensin. Denna blandning blir allt vanligare och det är skonsammare för miljön än att bara använda bensin. Denna sorts etanol bildas när sockerrör och majs får jäsa.
I bilarnas kylarvätska kan man blanda i teknisk sprit. Den alkoholblandning består till största del av etanol, men ibland också av de farliga alkoholerna metanol och propanol. Om denna blandning finns i bilarnas kylarvätska förhindras vätskan av att frysa. Den kan också användas för att få bort smuts på vinrutan. Eftersom att t-sprit innehåller en del bakteriedödande ämnen används det också inom sjukvården. Teknisk sprit är ofta färgad för att man inte ska ta fel alkohol, och för att man inte ska dricka den är den ofta smaksatt med något illasmakande ämne. Detta kallas att spriten är denaturerad.
Om man byter ut två väteatomer i etanol till två hydroxidgrupper får man en annan alkohol vid namn enandiol. Etandiol används också för att kylarvätskan i bilar inte ska frysa och för att det inte ska rosta. Nästa alkohol kallas propandiol (tre kol-atomer, sex väteatomer, två hydroxidgrupper) och denna alkohol är vanligare att man använder till i kylarvätskan eftersom att etandiol är mer giftigt. Dessa två alkoholer kallas glykoler.
Propantriol består av tre kol-atomer, tre hydroxidgrupper och fem väte-atomer. Denna alkohol är inte giftigt utan används till att framställa hjärnmediciner, men det finns också i dynamit. Propantriol kallar också för glycerol och finns i många handsalvor eftersom att det binder och håller kvar fukt. Detta gör att huden inte blir torr.
Den första alkoholen heter metanol. Det är ett mycket giftigt ämne som lätt kan förväxlas med etanol. Metanol kallas också ibland för träsprit för att det kan tillverkas av trä. Det används till lösningsmedel och för att framställa andra ämnen. Man hade kunnat använd metanol som bränsle i bilar men hitintills är etanol vanligare. Etanol och metanol luktar nästan lika och det händer då att de förväxlas. Får man i sig metanol kan men bli blind eller dö.
Etanol är den alkohol som finns i drycker. Då har socker brutits ned av jästsvampar och blir då till etanol och koldioxid. Inom industrin tillverkas etanol genom att man låter vatten och eten reagera. Etanol används som bränsle i bilar men det blandas ofta upp med lite bensin. Denna blandning blir allt vanligare och det är skonsammare för miljön än att bara använda bensin. Denna sorts etanol bildas när sockerrör och majs får jäsa.
I bilarnas kylarvätska kan man blanda i teknisk sprit. Den alkoholblandning består till största del av etanol, men ibland också av de farliga alkoholerna metanol och propanol. Om denna blandning finns i bilarnas kylarvätska förhindras vätskan av att frysa. Den kan också användas för att få bort smuts på vinrutan. Eftersom att t-sprit innehåller en del bakteriedödande ämnen används det också inom sjukvården. Teknisk sprit är ofta färgad för att man inte ska ta fel alkohol, och för att man inte ska dricka den är den ofta smaksatt med något illasmakande ämne. Detta kallas att spriten är denaturerad.
Om man byter ut två väteatomer i etanol till två hydroxidgrupper får man en annan alkohol vid namn enandiol. Etandiol används också för att kylarvätskan i bilar inte ska frysa och för att det inte ska rosta. Nästa alkohol kallas propandiol (tre kol-atomer, sex väteatomer, två hydroxidgrupper) och denna alkohol är vanligare att man använder till i kylarvätskan eftersom att etandiol är mer giftigt. Dessa två alkoholer kallas glykoler.
Propantriol består av tre kol-atomer, tre hydroxidgrupper och fem väte-atomer. Denna alkohol är inte giftigt utan används till att framställa hjärnmediciner, men det finns också i dynamit. Propantriol kallar också för glycerol och finns i många handsalvor eftersom att det binder och håller kvar fukt. Detta gör att huden inte blir torr.
söndag 16 december 2012
No-frågor Kol
25. Kol, olja och naturgas
26. 80 % av energin världen använder kommer från fossila bränslen.
27. Sten och brunkol är inte rent kol eftersom att de innehåller mycket kolväten.
28. Koks bildas när man torrdestilerar rent kol. Kvar blir då koks, som är mycket lättare och ryker också mindre vid förbränning än kol.
29. Bränsle, uppvärmning
30. Torv är växter som bara delvist förmultnat. De bildas på mossar och andra ställen som är fuktiga, alltså där det inte finns tillgång till syre. Därför innehåller de mycket vatten, men när det torkats så innehåller torv ca 60% kol.
31. Endast en lite del av Sveriges energi kommer från torv och det beror på att det är dyrt att torka det i jämförelse med hur mycket man energi man får ut av det. Torv bidrar också till lika mycket föroreningar som vanligt kol när det förbränns.
26. 80 % av energin världen använder kommer från fossila bränslen.
27. Sten och brunkol är inte rent kol eftersom att de innehåller mycket kolväten.
28. Koks bildas när man torrdestilerar rent kol. Kvar blir då koks, som är mycket lättare och ryker också mindre vid förbränning än kol.
29. Bränsle, uppvärmning
30. Torv är växter som bara delvist förmultnat. De bildas på mossar och andra ställen som är fuktiga, alltså där det inte finns tillgång till syre. Därför innehåller de mycket vatten, men när det torkats så innehåller torv ca 60% kol.
31. Endast en lite del av Sveriges energi kommer från torv och det beror på att det är dyrt att torka det i jämförelse med hur mycket man energi man får ut av det. Torv bidrar också till lika mycket föroreningar som vanligt kol när det förbränns.
onsdag 12 december 2012
Aktivt Kol
Material: 10 ml H2O, 1st mätcylinder, 2st provrör, 1 tsk C, mortel, degel, pipett, 2 droppar karamellfärg, tratt, filter.
Utförande: Jag mätte upp 10 ml H20 i en mätcylinder och med hjälp av en pipett droppade jag i två droppar röd karamellfärg. Det löste i vattnet. Jag mätte upp 1 ml av det färgade vattnet i ett provrör och tillsatte 1 tsk aktivt kol som jag mortlat. Jag rörde runt så att de löste sig och sedan lät jag det stå i några minuter. Sedan filtrerade jag kolblandningen ner i ett nytt provrör.
Resultat: Vätskan som kom igenom filtret var rent H2O utan färgning. Kvar i filtret blev aktivt kol, och karamellfärg.
Genom filtret kom endast rent vatten.
Slutsats: Färggämnet fångas upp av det aktiva kolet som är uppbyggt med porer. I dem fångas färgen upp och endast vattnet filtreras igenom. Egenskaperna hos aktivt kol används därför för att rena andra vätskor och gaser från föroreningar eller giftiga ämnen, som i vatten, köksfläktar, gasmasker och i magen om man blivit magsjuk. Aktivt kol har fått sitt namn eftersom att det har en mycket stor yta som är aktivt och kan därför enkelt binda till andra molekyler.
Felkällor: Mitt första försök att filtrera kolvattnet misslyckades då det var för lite H2O och filtreringspappret sög upp vätskan. Vid mitt andra försök tog jag drygt 3 ml och ca 2 tsk aktivt kol. När denna vätska sedan filtrerades rann vattnet igenom som det skulle.
söndag 25 november 2012
Robot-Prov
Snurra 180 grader= 1 rotation styrka 39
Snurra 180 grader = 310 grader varv styrka 30
Svänga runt en punkt= använda grader
Svänga i båge= rotationer
Köra rakt fram= rotationer. Se på diagrammet från "räddningsuppdraget" lite lägre ner.
Till höger finns det hjälp om jag inte kommer ihåg något steg: klicka=> standardpalett => välj vilken uppgift =>sammanfattning av utmaningen => programmeringshandledning. Följ varje steg i programmeringshandledning och jämför sedan så att jag har gjort rätt.
Kugghjul = moment för; köra fram, backa, snurra, stanna, svänga i båge.
Timglas: För att registrera tryck och för att vänta.
Kontrollera att rätt portar är in kopplade: Det ska vara samma i kryssade på datorn som inkopplade. Kom ihåg att sensorn ska vara inkopplad.
Snurra 180 grader = 310 grader varv styrka 30
Svänga runt en punkt= använda grader
Svänga i båge= rotationer
Köra rakt fram= rotationer. Se på diagrammet från "räddningsuppdraget" lite lägre ner.
Till höger finns det hjälp om jag inte kommer ihåg något steg: klicka=> standardpalett => välj vilken uppgift =>sammanfattning av utmaningen => programmeringshandledning. Följ varje steg i programmeringshandledning och jämför sedan så att jag har gjort rätt.
Kugghjul = moment för; köra fram, backa, snurra, stanna, svänga i båge.
Timglas: För att registrera tryck och för att vänta.
Kontrollera att rätt portar är in kopplade: Det ska vara samma i kryssade på datorn som inkopplade. Kom ihåg att sensorn ska vara inkopplad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)