When the two brothers, Prospero and Antonio, ended up in a fight, Prospero and his daughter had to escape to a lonely island which was coursed by a spell from the evil witch Sycroax.
By the power of magic Prospero sets a spirit of the air free from a captivity of the witch. The spirit and the witch’s son were now living under the command of Prospero.
After twelve years on the island with his daughter he induces a storm on the sea which would make the ship of his a foe, his brother, split. During the commotion of the storm Antonio lost sight of his son Ferdinand and the crew seek for him on the island. Prospero made the spirit of air, Ariel, follow Antonio and his crew as they explored the island and she did everything in her power to make them frighten and scared.
Ferdinand on the other hand met Miranda, Prosperos daughter, and they fell head over heels in love. Later on Prospero felt responsible for the miserable he had cost his brother and he reunite Antonio and Fernando. Prospero used his magical power for the last time to rebuild Antonio’s broken ship so they all could celebrate the marriage of Ferdinand and Miranda. They sailed for Neapel, but left the witch’s son and Ariel on the island who now wasn’t under the command of Prospero. During the trip to Neapel he droped his magical books and left his magical powers in the ocean.
torsdag 26 september 2013
söndag 22 september 2013
Hinduism: Fakta
Dharma, Kast och Återfödelse
I hinduismen ska man följa dharma som är den moraliska lagen. Dharma är till för att visa hur man ska leva. Världen ingår i ett kretslopp där allt och alla återföds. Återfödelsen styrs av karman, det vill säga det gärningar man har gjort i livet. Bra karma får man genom att följa dharma. När man dör vägs ens karma in och man återföds till det som man ”förtjänar”. Målet för en hindu inte att återföds utan att bli ett med världssjälen brahma.
Man återföds efter sin karma in i ett kast. Olika kast har olika hög status och betraktas på olika sätt då de har olika uppgifter i samhället. I toppen står brahaminerna eller prästskapet och arbetarna står lägst. Kastsystemet var från början indelad i fyra stånd/varna. De olika stånden nämns också i den hinduiska skapelseberättelsen. De fyra stånden där är präster, krigare, köpmän/bönder och arbetare/hantverkare.
Dessa är statuskaster som i sin tur är indelade i flera tusen kaster. Kasterna är till för att visa gränser mellan sociala kategorier. Om man tjänar sin kast väl och följer dharma kan man återföds i en högre kast. Man lever hela sitt liv i den kast man föds in i då kasten bestämmer vilket yrke man får, äktenskap, traditioner, riter. Kastsystemet grundar i samhällsordning som bygger på renhet, orenhet och den moraliska lagen.
De finns skarpa gränser mellan de olika samhällsgrupperna för att upprätthålla den rituella herakin. De samhällen som är hinduiska kan uppfattas som ojämlikt och diskriminerande med kastsystemet. I Indien är över 80% av befolkningen hinduer och kastsystemet prägler Indiens samhälle stort. Enligt Indisk lag får man inte diskriminera någon på grund av dess kast. Dock förekommer det undantag för de lägre kasterna vid politiska beslut. Brahmanernas plats i toppen av kastsystemet motiveras med att de behöver maximal rituell renhet för att närvara med gud och utföra uppgifter.
De färger som av traditionen tillskrivs de olika kasterna är:
vitt för brahaminerna
rött för krigarna
gult för köpmän
svart för arbetarna
I skapelse berättelsen beskrivs det hur alla de olika kasterna kommer ut ur en offergåva till gudarna. De fornindiska kasterna beskrivs när en urjätten offras till gudarna, som i sin tur skapar hela värden av hans kropp. Ur hans mun kommer brahmanerna, krigarna ur hans armar, köpmännen ur hans buk och arbetarna ur hans fötter.
De kastlösa nämns aldrig i skapelseberättelsen men förekommer i det dagliga livet. De kastlösa är de som har blivit utesluten från sin kast på grund av orenhet. De lever utstötta från sin kast och för att bli accepterade igen genomgår de en lång rening.
Numera är det som innan nämnt i lag förbjudet att diskriminera någon på grund av kasttillhörighet. Det hindrar dock inte att till exempel daliter (kastlösa) behandlas illa. Staten praktiserar positiv diskriminering, det vill säga att man kvoterar platser till bland annat högre utbildning och statliga befattningar för de kastlösa, vilket ibland lett till protester i Indien. När man väljer politiska kandidater tar man ofta hänsyn till lokalt viktiga kaster, däribland även daliterna.
Indiens högsta domstol har kallat systemet för en “nationell plåga” och regeringen föreslog 2006, som ett led i en strävan att på sikt avskaffa det, att högkastiga som gifter sig med lågkastiga skulle få ett särskilt bidrag. I den stora folkräkning, som genomfördes 2010-2011, tog regeringen trots omfattande kritik beslut om att för första gången sedan 1931 ta med information om invånarnas kasttillhörighet med anledning av att lättare kunna vidta förbättringar för de lågkastiga.
Världsbilden
Brahma är världssjälen som genomströmmar allt. Varje individ har dock sin egen själv som kallas atman och är en del av den eviga världssjälen. Brahma är i sin tur inte bunden till varje människa själ, även om varje individ är bunden till Brahma. Hinduer har frigörelsen från återfödelsen som sitt största mål. När brahma visar nåd kan ha ta ut en människa från de karmiska bindningarna och göra honom/henne till en del av världssjälen.
Världsbilden utgår helt från gud, vilket kan delas i två olika identifieringar: Brahman som är opersonlig eller den konkreta guden. Man inte får identifiera sig med Brahman. Han är höjd över alla individuella egenskaper och saknar personlig attribut och kan därför inte avtecknas. Men världsbilden kan också vara den personliga guden som identifieras med Shiva, Vishnu eller Gudinnan. Det finns över tusen gudar i hinduismen som man kan tillbe men bakom varje gud står Brahman.
Brahman är alltså underordnad gud, och är vad det kallas ”den verkställande” guden. Kosmos och världens uppkomst förklaras i hinduismen väldigt abstrakt och mycket detaljerat. Kosmos balans och existens i rum kommer från guds magiska krafter, och kosmos existens i tid avgörs från ett brahmans liv. När mer än hundra biljarder år har gått återgår brahman och kosmos till gud och väntar på att en ny världssjäl ska födas.
Hinduer strävar efter fyra mål i livet. Ett är som innan nämnt att förlösa sig ur återfödelseloppet och de andra tre är att följa normlagen, ha makt och pengar och att få sinnelig ro.
Dagligt liv: högtider och skrifter
Diwali är en av de största hinduiska högtiderna och den firas vid fullmåne i slutet av oktober under en period av fem dagar. Högtiden firas till minne att guden Rama återvände efter 14 år i exil. Man tänder ljus för att välkomna guden och man ger varandra gåvor och är extra snäll mot varandra under dessa dagar. Man firar också lyckans gud under daiwali. Även för hennes skull tänder man upp husen för att hon ska välsigna dem. Man ger offergåvor och dansar och sjunger tillsammans för att prisa henne.
Ganesh-Chaturthi är också en viktig högtid som firas till guden Ganeshas födelsedag. Ganesha är högt dyrkad som visdomens gud och tillbes därför mycket också av barn eftersom det ger lycka i skolan. Ganesh-Chaturthi pågår i tio dagar och högtiden infaller vanligtvis i augusti eller september. Man klär både sina hus och staden med stora färgsprakande målningar av den elefanthövdade guden och gatorna fylls med sång och dans.
Om man är hindu är man troligtvis vegetarian och man avstår från alla sorts alkohol och droger. En hindu strävar för att behandla andra människor väl och aldrig skada en annan själ. Som en trogen hindu bör man också be en gång om dagen, meditera eller utföra annan metod för själslig ro och man ska ta Bhagvad-Gita som ett levnadssätt. Bhagvad- Gita är ett mytologiskt diktverk som skildrar hur man ska följa den moraliska lagen och livets fyra vägar. Många hinduer ber till den guden eller de gudarna som passar bäst för vardagens ändamål. De flesta tillber därför många gudar.
Inom hinduismen finns ett stort antal heliga skrifter av varierande ålder varav de äldsta härstammar från omkring 1500 f.Kr. Av dessa anses Upanishaderna och Mahabharata vara de viktigaste. I den fösta nämnda presenteras tankarna om Brahman och karmans lag och i den andra nämna skriften står det om kärleken till gud och om den inre fromheten.
I hinduismen ska man följa dharma som är den moraliska lagen. Dharma är till för att visa hur man ska leva. Världen ingår i ett kretslopp där allt och alla återföds. Återfödelsen styrs av karman, det vill säga det gärningar man har gjort i livet. Bra karma får man genom att följa dharma. När man dör vägs ens karma in och man återföds till det som man ”förtjänar”. Målet för en hindu inte att återföds utan att bli ett med världssjälen brahma.
Man återföds efter sin karma in i ett kast. Olika kast har olika hög status och betraktas på olika sätt då de har olika uppgifter i samhället. I toppen står brahaminerna eller prästskapet och arbetarna står lägst. Kastsystemet var från början indelad i fyra stånd/varna. De olika stånden nämns också i den hinduiska skapelseberättelsen. De fyra stånden där är präster, krigare, köpmän/bönder och arbetare/hantverkare.
Dessa är statuskaster som i sin tur är indelade i flera tusen kaster. Kasterna är till för att visa gränser mellan sociala kategorier. Om man tjänar sin kast väl och följer dharma kan man återföds i en högre kast. Man lever hela sitt liv i den kast man föds in i då kasten bestämmer vilket yrke man får, äktenskap, traditioner, riter. Kastsystemet grundar i samhällsordning som bygger på renhet, orenhet och den moraliska lagen.
De finns skarpa gränser mellan de olika samhällsgrupperna för att upprätthålla den rituella herakin. De samhällen som är hinduiska kan uppfattas som ojämlikt och diskriminerande med kastsystemet. I Indien är över 80% av befolkningen hinduer och kastsystemet prägler Indiens samhälle stort. Enligt Indisk lag får man inte diskriminera någon på grund av dess kast. Dock förekommer det undantag för de lägre kasterna vid politiska beslut. Brahmanernas plats i toppen av kastsystemet motiveras med att de behöver maximal rituell renhet för att närvara med gud och utföra uppgifter.
De färger som av traditionen tillskrivs de olika kasterna är:
vitt för brahaminerna
rött för krigarna
gult för köpmän
svart för arbetarna
I skapelse berättelsen beskrivs det hur alla de olika kasterna kommer ut ur en offergåva till gudarna. De fornindiska kasterna beskrivs när en urjätten offras till gudarna, som i sin tur skapar hela värden av hans kropp. Ur hans mun kommer brahmanerna, krigarna ur hans armar, köpmännen ur hans buk och arbetarna ur hans fötter.
De kastlösa nämns aldrig i skapelseberättelsen men förekommer i det dagliga livet. De kastlösa är de som har blivit utesluten från sin kast på grund av orenhet. De lever utstötta från sin kast och för att bli accepterade igen genomgår de en lång rening.
Numera är det som innan nämnt i lag förbjudet att diskriminera någon på grund av kasttillhörighet. Det hindrar dock inte att till exempel daliter (kastlösa) behandlas illa. Staten praktiserar positiv diskriminering, det vill säga att man kvoterar platser till bland annat högre utbildning och statliga befattningar för de kastlösa, vilket ibland lett till protester i Indien. När man väljer politiska kandidater tar man ofta hänsyn till lokalt viktiga kaster, däribland även daliterna.
Indiens högsta domstol har kallat systemet för en “nationell plåga” och regeringen föreslog 2006, som ett led i en strävan att på sikt avskaffa det, att högkastiga som gifter sig med lågkastiga skulle få ett särskilt bidrag. I den stora folkräkning, som genomfördes 2010-2011, tog regeringen trots omfattande kritik beslut om att för första gången sedan 1931 ta med information om invånarnas kasttillhörighet med anledning av att lättare kunna vidta förbättringar för de lågkastiga.
Världsbilden
Brahma är världssjälen som genomströmmar allt. Varje individ har dock sin egen själv som kallas atman och är en del av den eviga världssjälen. Brahma är i sin tur inte bunden till varje människa själ, även om varje individ är bunden till Brahma. Hinduer har frigörelsen från återfödelsen som sitt största mål. När brahma visar nåd kan ha ta ut en människa från de karmiska bindningarna och göra honom/henne till en del av världssjälen.
Världsbilden utgår helt från gud, vilket kan delas i två olika identifieringar: Brahman som är opersonlig eller den konkreta guden. Man inte får identifiera sig med Brahman. Han är höjd över alla individuella egenskaper och saknar personlig attribut och kan därför inte avtecknas. Men världsbilden kan också vara den personliga guden som identifieras med Shiva, Vishnu eller Gudinnan. Det finns över tusen gudar i hinduismen som man kan tillbe men bakom varje gud står Brahman.
Brahman är alltså underordnad gud, och är vad det kallas ”den verkställande” guden. Kosmos och världens uppkomst förklaras i hinduismen väldigt abstrakt och mycket detaljerat. Kosmos balans och existens i rum kommer från guds magiska krafter, och kosmos existens i tid avgörs från ett brahmans liv. När mer än hundra biljarder år har gått återgår brahman och kosmos till gud och väntar på att en ny världssjäl ska födas.
Hinduer strävar efter fyra mål i livet. Ett är som innan nämnt att förlösa sig ur återfödelseloppet och de andra tre är att följa normlagen, ha makt och pengar och att få sinnelig ro.
Dagligt liv: högtider och skrifter
Diwali är en av de största hinduiska högtiderna och den firas vid fullmåne i slutet av oktober under en period av fem dagar. Högtiden firas till minne att guden Rama återvände efter 14 år i exil. Man tänder ljus för att välkomna guden och man ger varandra gåvor och är extra snäll mot varandra under dessa dagar. Man firar också lyckans gud under daiwali. Även för hennes skull tänder man upp husen för att hon ska välsigna dem. Man ger offergåvor och dansar och sjunger tillsammans för att prisa henne.
Ganesh-Chaturthi är också en viktig högtid som firas till guden Ganeshas födelsedag. Ganesha är högt dyrkad som visdomens gud och tillbes därför mycket också av barn eftersom det ger lycka i skolan. Ganesh-Chaturthi pågår i tio dagar och högtiden infaller vanligtvis i augusti eller september. Man klär både sina hus och staden med stora färgsprakande målningar av den elefanthövdade guden och gatorna fylls med sång och dans.
Om man är hindu är man troligtvis vegetarian och man avstår från alla sorts alkohol och droger. En hindu strävar för att behandla andra människor väl och aldrig skada en annan själ. Som en trogen hindu bör man också be en gång om dagen, meditera eller utföra annan metod för själslig ro och man ska ta Bhagvad-Gita som ett levnadssätt. Bhagvad- Gita är ett mytologiskt diktverk som skildrar hur man ska följa den moraliska lagen och livets fyra vägar. Många hinduer ber till den guden eller de gudarna som passar bäst för vardagens ändamål. De flesta tillber därför många gudar.
Inom hinduismen finns ett stort antal heliga skrifter av varierande ålder varav de äldsta härstammar från omkring 1500 f.Kr. Av dessa anses Upanishaderna och Mahabharata vara de viktigaste. I den fösta nämnda presenteras tankarna om Brahman och karmans lag och i den andra nämna skriften står det om kärleken till gud och om den inre fromheten.
torsdag 19 september 2013
Idrottssyfte centralt innehåll
Syftet med idrott är att man som elev ska bli medveten och intresserad av ett hälsosamt liv och friluftsliv. Detta gör man genom att göra fysksika rörelse. Detta är det vi gör den övervägande delen av lektionerna. T.ex hade vi förra lektionen badminton, vilket både stärker konditionen men också en förmåga att bli träffsäker och synkronisera armen med när bollen kommer. En annan del av den fysiska träningen är att vi har dansat folkdanser och moderna pardanser samt använt gymnastikredskap, så som plintar och ringar. Detta övar smidigheten.
Vi har planerat en uteaktivitet. Där valde jg att planera hur man skulle göra en övernattning i naturen. Där visade jag att jag hade kunskap om risker och rättigheter i naturen.
Efter nästan varje lektion utvärderar vi den fysiska aktiviteten. När vi gör detta blir vi medvetna om hur aktiviteten har påverkat vår hälsa och även hur vi tyckte att vi genomförde den med tanke på skaderisk och säkerhet, t.ex att man ska ha ett öga på var ens lagkamrater är så att man inte springer på dem och att kanske handbollsmålen var utdragna. När vi var i simhallen övade vi på att simma i lodrätt i vattnet och att fånga upp en människa som håller på att drunkna. Där fick jag kunskap om hur jag på bästa sätt hjälper till om det sker en olycka i/nära vattnet. Vi har även gått igenom hur man ska stoppa en blödning eller lägga om en stukad fot, när vi arbetade om kroppens rörelseförmåga, vilket är sätt att hantera nödsituationer på land.
När vi hade jultema förra åter övade jag mig på att planera en lektion, då jag ledde ett danspass för min klass. Detta gjorde jag tillsammans med två andra och det ökade min förmåga att samarbeta på ett annat sätt än att kunna passa en boll. Jag planerade passet utifrån de olika delarna, uppvärming och tänjning och sedan en aktivitet. Under lektionen fick jag öva mig på tt leda och vara den som ger instruktioner.
Jag har ännu inte planerat en idrottsaktivitet på idrottslektioner som Ylva har bedömt, men vi har utvärderat idrottsaktiviteter som Ylva planerat.
Vi har inte gått igenom eller diskuterat hur kroppsideal påverkar oss och inte heller hur könet påverkar vårt val av idrottsaktivitet. Det vi också har kvar att jobba med är olika kulturella traditioner i friluftsliv och uteaktiviteter.
I arbetet där vi ska planera en lektion vill jag vara i en grupp som gör en aktivitet med redskap.
Vi har planerat en uteaktivitet. Där valde jg att planera hur man skulle göra en övernattning i naturen. Där visade jag att jag hade kunskap om risker och rättigheter i naturen.
Efter nästan varje lektion utvärderar vi den fysiska aktiviteten. När vi gör detta blir vi medvetna om hur aktiviteten har påverkat vår hälsa och även hur vi tyckte att vi genomförde den med tanke på skaderisk och säkerhet, t.ex att man ska ha ett öga på var ens lagkamrater är så att man inte springer på dem och att kanske handbollsmålen var utdragna. När vi var i simhallen övade vi på att simma i lodrätt i vattnet och att fånga upp en människa som håller på att drunkna. Där fick jag kunskap om hur jag på bästa sätt hjälper till om det sker en olycka i/nära vattnet. Vi har även gått igenom hur man ska stoppa en blödning eller lägga om en stukad fot, när vi arbetade om kroppens rörelseförmåga, vilket är sätt att hantera nödsituationer på land.
När vi hade jultema förra åter övade jag mig på att planera en lektion, då jag ledde ett danspass för min klass. Detta gjorde jag tillsammans med två andra och det ökade min förmåga att samarbeta på ett annat sätt än att kunna passa en boll. Jag planerade passet utifrån de olika delarna, uppvärming och tänjning och sedan en aktivitet. Under lektionen fick jag öva mig på tt leda och vara den som ger instruktioner.
Jag har ännu inte planerat en idrottsaktivitet på idrottslektioner som Ylva har bedömt, men vi har utvärderat idrottsaktiviteter som Ylva planerat.
Vi har inte gått igenom eller diskuterat hur kroppsideal påverkar oss och inte heller hur könet påverkar vårt val av idrottsaktivitet. Det vi också har kvar att jobba med är olika kulturella traditioner i friluftsliv och uteaktiviteter.
I arbetet där vi ska planera en lektion vill jag vara i en grupp som gör en aktivitet med redskap.
tisdag 3 september 2013
Estrar NO lab
Syfte: Framställa olika estrar genom att låta en alkohol och syra reagera och definiera esterns doft.
Material: 4 st provrör
provrörshållare
bägare
H2O
trefot
gasslang + tändstickor
pipett
CH3OH metanol
C2H5OH etanol
C3H7OH propanol
C5H11OH pentanol
ättikssyra
svavelsyra
klämmor
Utförande: I provrören gjordes de fyra olika testerna för att framställa estrar. Blandningarna bestående av en alkohol, syra och en katalysator placerades sedan i ett vattenbad i en bägare över en gaslåga. Där stod den tills det att en doft från estern kunde kännas.
Enligt följande tabell blandades alkoholen och syran. Svavelsyra droppades också i blandningen för att påskynda reaktionen. Svavlesyran var en katalysator i laborationen
Slutsats: Enligt resultaten i tabellen ovan kan man se ett system av att estrarnas doft ändras beroende på alkoholen. Ju fler kolatomer alkoholen har, desto sötare doftar estern. En alkohol och en syra som reagerar blir en ester där en rest bli H20.
Felkälla: Det användes endaste en lite droppa av svavelsyra vilket gjorde att reaktionen inte blev så snabb eller estrarna så tydliga.
Provrören innehöll antagligen rester från andra labbar i sig som försvårade definitionen av estrarnas doft.
Att se ett mönster av fyra estrar är svårt. Det skulle behövt fler tester för att fastställa min tänkbar slutsats om.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)