I den här texten ska jag jämföra boken Oönskad av Gemma Malley med Kinas ettbarnspolitik. Först beskriver jag hur de båda händelserna fungerar för sig och sedan hur de förhåller sig till varandra med likheter och skillnader. Avslutningsvis resonerar jag om källornas tillförlitlighet som jag bygger mina argument och sammankopplingar på.
Oönksad
Omständigheterna till att Anna lever som hon gör grundar sig på att värdens resurser är minimal jämfört med antalet människor som lever år 2150. Detta eftersom människan inte längre dör av naturliga själ då de medicinerar ”Långt Liv”. Medicinen gör att man stannar upp i åldrandet. Till följd av detta blir att nästan inga människor dör men att nya barn föds. En ny lag stiftas i boken Oönskad år 2080 när man upptäcker att befolkningsökningen går för snabbt. Lagen, vilken kallas Förkunnelsen, innebär att brukare av Långt liv inte får skaffa barn. Trots varningar från myndigheterna vågar vissa föräldrar trotsa lagen och skaffa barn trots att de själva aldrig kommer dö. När barnet, som är önskat av föräldrarna men olagligt enligt myndigheterna, hittas klassas det som oönskat. Barnet får växa upp på en anstalt för att bli nyttig arbetskraft. Detta för att inte slösa på mer av jordens resurser.Kina
I Kina finns inga mediciner för långt liv, dock finns en så stor befolkning att landets resurser inte räcker till. Landet är världens mest folkrika med över 1,3 miljarder invånare. Befolkningsökningen är ett stort problem, speciellt på 1970-talet då myndigheterna uttalde sig om att det skulle bli matbrist om varje kvinna fortsatte att föda fem barn var. Därför stiftades ettbarnspolitiken. På 1980-talet förbjöds kvinnor att skaffa mer än ett barn, var på straffet för henne skulle bli stora böter. Även fadern skulle få böta. Sterilisering och abort uppmuntrades av myndigheterna liksom att kvinnor efter sin första graviditet skulle använda spiral. Det förekom att kvinnor blev tvingade till abort.Sammankopplning med jämförelse
Till följd av systemen, både i Oönskad och i Kina, kommer befolkningensökningen tillslut att inte bara stanna upp utan öven minska. Ettbarnspolitik eller som det nämns i boken ‘ett liv för att liv/Förkunnelsen’ är en bra kortsiktig lösning för att hejda befolkningsökningen men redan idag har man sett en negativ effekt av den i Kina. Ettbarnspolitiken har medfört att det finns för många pensionärer att försörja jämfört med arbetskraften som kan driva in pengar. För få barn föddes under 80-talet vilket nu visar sig eftersom de måste tjäna stora summor pengar för att försörja två föräldrar men även föräldrarnas föräldrar.Det som skiljer sig i Kina från boken är att de har insett att systemet inte fungerar och att de kommer att bli ett bakslag för landet. I Oönskad kommer det tillslut bli för få människor eftersom de som medicinerar ‘Långt liv’ tillslut kommer dö i olyckor. Detta har inte myndigheterna i boken förstått. Dessvärre har Kinas system resulterat i underskott av kvinnor då man som blivande förälder oftast tar reda på fostrets kön. Många väljer då att gör abort om det visar sig vara en flicka eftersom det ses som mer lönsamt med en pojke. En man har bättre förutsättningar för att få en hög position inom ett företag och tjänar därför mer pengar. I Oönskad finns ingen sådan diskriminering eftersom själva barnet ses som en börda.
Något som finns i båda fallen är anstalter där människor ska lära sig vad myndigheterna anser vara rätt. I boken heter dessa anstalter ”institutioner” och i Kina heter de omskolningsläger. På omskolningslägren sätts bland annat personer som gjort uppror mot myndigheterna för att omskolas och bli trogna. De skickas dit utan rättegång och utan dom, endast för att de ses som ett hot mot de lagar som indirekt gör Kina till en diktatur.
Bestraffningarna liknar varandra i boken och i Kina, eftersom man blir skickad till en avlägsen plats för att man har trotsat lagen och ifrågasatt regimen. På institutionerna så väl som på omskolningslägren omvänds man till att inte vara en fara för samhället, trots att det är själva lagen som utgör en fara för framtiden.
Sammanfattning
Som jag skrev innan har Kina insett att de inte håller i längden med ettbarnspolitiken. De har skrotat den och istället kommit med nya direktiv: ett par har tillåtelse att skaffa två barn om båda föräldrarna är ensambarn. Även omskolningslägren stängs ner. I Oönskad har man inte kommit till insikt om detta än och hjärntvättar folket på grund av lagen ‘ett liv för ett liv/Förkunnelsen’. I båda fallen finns det missnöje om lagen och det finns hopp om förändring, exempelvis den underjordiska motståndsrörelsen och demonstrationer.En likhet i Oönskad och i Kina är att klimatfrågan är väldigt stor och påverkar människornas handlingar till stor del. Av detta kan man spekulera om att det kommer att bli ännu fler återgärder i dagens samhälle för att jordens befolkningen inte ska öka ytterligare. Det ligger i tiden att både oroa sig och handla efter klimatproblemen.
Källförteckning
Filmmakare får böta för många barn (2014) TT Nyhetsbyrån (7/2) Hämtat från: http://web.retriever-info.com/services/archive.html?method=displayDocument&documentId=05080620140207F39F981F6C740585871FB46F860829AE&serviceId=2&articleType=relatedArticleKina lättar på ettbarnspolitiken (2013) Sånksa Dagbladet Sektion: Utrikes (11/2) Hämtat från: http://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05747120131229C0422AE8844F521544421DAB5C435FAE&serviceId=2
Nationalencyklopedins hemsida Ettbarnpolitik (hämtat 2014-02-11) http://www.ne.se/ettbarnspolitik
Arell, Jan (2008) Ettbarnspolitik lättas efter skalvet (28/5) Hämtat från: http://sob.btj.se/sb/BoolSearch?artno=1956958&session=11137947&service=10&servicename=ArtikelS%F6k&brick=Record&xmlquery=XML/art_serie%3Aettbarnspolitik%20and%20XML/art_serie/article/doc_info/object_code%3Aorsearch%28TN%20TS%20RC%29&userquery=ettbarnspolitik&page=1&rows=20&startrow=1&count=3&cdskol=NO&skolart=NO&conditions=%20and%20XML/art_serie/article/doc_info/object_code%3Aorsearch%28TN%20TS%20RC%29&trunc=2050&search_in=artsok&event=RECORD_VIEW&origin=&filter=&filtertext=&hit=2&boolesk_choice=YES&action=record&prevbrick=Search&handler=Record&sort=asok_kron
Gemma Malley, (2008) Oönskad, United Kingdom: Bloomsburry Publishing PLC
Resonemang om källor
Jag har valt att både använda nyhetsartiklar och faktatexter. Detta eftersom nyhetsartiklar gör så att man får inblick i hur det är i samhället just nu och faktatexter gör att man får djup i berättelsen. Att läsa en nyhetsartikel var bra för att få det aktuella läget och även för att lättare kunna föreställa sig hur det är där nu.Min första källa bedömer jag som är trovärdig efter som jag har valt att ta den ursprungliga texten som TT Nyhetsbyrå har rapporterat. Jag har återfunnit denna notis i ett tiotal andra svenska tidningar som köpt in notisen men jag valde att ta ursprungskällan för att vara säker på att ingen fakta hade tagits bort. Nyheten är i högsta grad aktuell och var därför bra för att bevisa att det fortfarande råder en strikt ettbarnspolitik i Kina. TT nyhetsbyrå är en saklig byrå som inte rapporterar subjektivt, exempel på detta är att de inte valt värderande ord utan bara rapporterar en händelse. Jag visste att artikeln var salig eftersom andra stora tidningar som Dagens Nyheter och Göteborgsposten hade valt att använda deras artikel. Det visar att källan är trovärdig nog att ha med i Sveriges största nyhetstidningar.
Som jag skrev innan ger nyhetsartiklarna en direkt inblick i hur läget är i Kina nu. Trots att min andra källa är drygt ett år gammal valde jag att ha med den eftersom den är objektiv och inte har några värderingar. Jag har även kontrollerat denna fakta i andra tidningsartiklar och sett att fakta stämde. De åsikter som är uttryckta i texten är citerade från andra personer där de uttalar sig om varför denna händelse har inträffat och om vad som kommer att hända härnäst. Alltså finns det kommentarer från båda sidor, både för och nackdelar för att läsaren själv ska få skaffa sig en uppfattning. Reportern har inte lagt sig i kommentarerna med sina egna åsikter. Skånska Dagbladet är en seriös tidning med kontaktpersoner, vilket gör det lätt att spåra dem om de skulle skriva osanning eller publicera en subjektiv text i tidningsdelen Utrikes. Den här artikeln var publicerad i Utrikes vilket sänder ut signaler om att den är seriös och trovärdig. Den som skrivit texten vill inte påverka mig i någon riktig, att tycka detta var bra eller dåligt, endast informera mig om det som hänt.
I den tredje och fjärde källan, Nationalencyklopedin och en nyhetsartikel skriven av J. Arell publicerad i Göteborgsposten 2008, skilde sig en fakta. På NE stod det att ettbarnspolitiken infördes på 1980-talet och J. Arell skrev i sin artikel att den infördes på 1970-talet. Jag valde att följa NEs fakta. Detta eftersom NE är en källa som ständigt förnyas med nya information och fakta. Det som J. Arell publicerade 2008 i sin artikel kan inte ändras och heller inte tas bort. Kanske har det framkommit ny infortmation om ettbarnspolitiken, vilket då endast NE kan uppdatera. NE är även ett uppslagsverk som granskas och skrivs av seriösa personer. Vem som helst kan inte skriva inlägg utan bara personer vars text är kontrollerad. Detta för att NE ska vara en säker källa. Fakta därifrån är därför trovärdig. Som jag skrev innan behandlar inte NE nya händelser och scenario som hänt i samhället, eftersom det är en faktakälla. NE uppdateras på fakta och inte på enstaka händelser. Innehållet är sakligt.
Även om J. Arells artikel inte är uppdaterad och förhållandevis gammal är artikeln rapporterad utifrån ett sakligt perspektiv då han använder neutrala ord när han förklarar vad som hänt i Kina. Det är dessutom extra bra att reporterns namn står med då det är lättare att kontakta honom om man undrar något. Den fakta som publiceras i texten stämmer väl överens med mina kontrollkällor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar