Bild: reflektion

Under årskurs 7-8 har jag jobbat med att skapa bild, film och analyserat. I sjuan skapade jag bilder, bland annat en med en vy över en dal som jag målade med akrylfärg. Den blev jag nöjd med, eftersom jag lyckades blanda färgerna så att bilden blev levande. Under den tiden arbetade jag mycket självständigt och hade mycket inspiration och idéer. Jag utvecklade också min kreativitet.

Vid filmprojektet var jag mycket aktiv och jag tyckte verkligen mycket om det, samtidigt som jag lärde mig mycket om det. Det jag lärde mig lärde jag mig på egen hand eller tillsammans med dem i gruppen eftersom vi inte hade någon undervisning. Att skapa film passade mig eftersom jag tyckte om att använda olika vinklar och få ett djup i filmen, samt klippa ihop det. I slutänden blev jag nöjd med filmen och med hur vi i gruppen samarbetade och kompletterade varandra.

De som hände under höstterminen i sjuan var inget viktigt då jag inte kände att jag utvecklades, varken med tekniker eller med min kreativitet. Något som jag dock har med mig från vårterminen i sjuan var att jag blev säkrare på att skissa. Grafittemat har varit användbart när jag målat eller ritat fria bilder. Att vara bra på det är som att ha en grund inför höstens konstverk.

Denna terminen har vi analyserat bilder och filmer. Detta var ett arbetsområde som jag inte tyckte var bra eftersom jag inte fick chansen att visa det jag lärt mig på bästa sätt. Jag är bra på att säga vad jag tycker och därför stod jag på mig tills jag fick visa jag kunde. Mins starka sida är att redovisa mina egna tankar och värderingar i bilder och filmer. Därför blev jag nöjd med bildanalysens om jag gjorde.

Jag är bra på att tala inför publik och jag har inga problem med att skriva/göra arbeten så jag känner nig inte nervös över den kommande redovisningen. Att sedan skapa en egen bild med inspiration från redovisningen ska bli mycket kul. Det jag ska tänka på är att vara noggrann så att jag får det precis som jag vill och använda färgerna på bästa sätt.

Jag ska fortsätta att läsa på unikum för att se vad det är som jag ska jobba efter samt vad jag blir bedömd på. Under arbetet kommer jag att ta hjälp av mina kompisar, alltså be dem om respons så att jag är förberedd.

Laboration: påvisa näringsämnen i mat

Syfte: Analysera en måltid bestående av bröd, ost, mjölk, morot, potatis, bönor och smör för att påvisa att de olika livsmedel innehåller fett, stärkelse, protein och monosackarider.

Materia: Enligt bild 1 plus matvarorna som nämndes i texten ovan.
 För att påvisa fett användes filterpapper. För att påvisa stärkelse användes jod (I). För att påvisa protein användes provrör, CuSO4, NaOH, H2O. För att påvisa monosackarider användes samma material och ämnen som för protein samt vattenbadet.

Bild 1: material

Utförande: Gasslangen placerades under trefot och sattes på med hjälp av en tändare. Vatten fylldes på i bägaren och ställdes på nätet, enligt bild 2.

Bild 2: Vattenbadet

 Bönan mortlades sönder med några droppar H2O och hälldes sedan över i ett provrör. I provröret droppades sedan sju droppar NaOH och sju droppar CuSO4. Detta var testet för att påvisa protein. Sedan användes samma provrör och blandning för att påvisa enkla sockerarter i bönor och därför ställdes provröret i vattenbadet för att värmas. Detta var testet för att påvisa enkla sockerarter.

Jod (I) droppades på en bit böna för att påvisa att det fanns stärkelse i bönan. Bönan kletades ut på ett filterpapper för att se om den innehåller fett.
 Samma utförande upprepades för att påvisa protein, monosackarider, fett och stärkelse för bröd, moror och ost.

Mjölken hälldes över i ett provrör där det droppades sju droppar CuSO4 och sju droppar NaOH. Detta påvisar protein i mjölk. Samma provrör värmdes sedan i vattenbadet för att påvisa monosackarider. Mjölken hälldes på ett filterpapper för att påvisa fett i mjölk. I ett nytt provrör hälldes ny mjölk och det droppades en droppe jod (I) i det. Detta påvisar stärkelse i mjölk.
 Samma utförande upprepades för att påvisa protein, monosackarider, fett och stärkelse i smör. För att få smöret i flytande form smältes det i ett provrör i vattenbadet.

Hypotes: Jag tror enligt följande tabell vilka matvaror som innehåller vilka ämnen.

Jag bygger min hypotes på förkunskaper jag fått på lektioner, där vi gått igenom vad de olika matvaror bör innehålla om de är animaliska eller vegetabiliska. I animaliska produkter finns det fett, om man inte tagit bort det innan man äter det, och därför tror jag att osten, smöret och mjölken innehåller mer eller mindre fett. I vegetabiliska livsmedel bör det finnas stärkelse eftersom det är så växter lagrar överskottsenergi. Eftersom bröd är gjort på olika sädesslag bör det också innehålla stärkelse.

Resultat:

Bild 3: Resultat när stärkelse skulle påvisas i böna och smör. Skillnad mellan en bön där jod har droppas på och en där det inte har gjort det samt smör som droppats med jod.

Bild 4: Provrör som testar monosackarider. Resultatet av färgskiftningarna är dock från testet av protein då vätskan i provrören inte hunnit värmas. Från vänster: böna, smör, ost.

Slutsats: Jag litar på dessa resultat eftersom de är kontrollerade med två andra resultattabeller och tolkningen av resultaten gjordes av två personer på testerna. De metoder som användes är pålitliga metoder.

Hypotesen stämmer till största del. Det som avviker i min hypotesen jämfört med resultatet är att jag trodde att mjölk skulle innehålla stärkelse. Denna hypotes fick jag ifrån att korna äter gräs samt andra spannmål. I kornas kropp tänkte jag att stärkelsen gick igenom kon som energi och kom ut i mjölken. Detta kan motbevisas eftersom stärkelse i form av kolhydrater bryts ner som energi till kon och i mjölken finns det istället laktos, som är en kolhydrat men som inte har en lika lång molekylförening som stärkelse.

Morotens innehåll var också något som jag missbedömde. Enligt mig skulle moroten innehålla både monosackarider och stärkelse. När monosackarider skulle påvisas i moroten tog det dock lång tid innan vätskan i provröret ändrade färg. Lika så ändrades färgen på moroten efter en längre stund när jod droppades på råvaran. Efter en stund syntes små prickar på morotens yta. Alltså var de inte två testerna inte helt positiva.

I min hypotes tror jag att potatisen innehöll både monosackarider och stärkelse. Detta var en hypotes som stämde men jag byggde mina tankar på fel fakta och resultatet bygger på en felkälla. Rå potatis innehåller inte monosackarider eftersom potatisen lagrar sitt energiöverskott som stärkelse. Men innan sockertestet utfördes på potatisen hade potatisen blivit skalad, delad och värm två gånger. Detta påverkar resultatet negativt eftersom detta är en början på nedbrytningen som senare sker i kroppen. När potatis kokas börjar den kemiska processen och bindningarna mellan monosackariderna bryts ner så att tarmarna snabbare kan ta upp energin när människan äter potatisen.

För övrigt hade jag en bra hypotes om innehåller i matvarorna.

Förutom felkällan som nämndes i stycket ovan, om värmningen, har matvarorna blivit hanterade oförsiktigt. De har blivit tillagade innan de testades. Dessutom ha de rört vid andra matvaror när de t.ex som bönorna legat i en sås där också smör fanns i. Därför var det svårt att avgöra om bönan innehåller fett även om jag kontrollerade mina resultat med andra personer som gjort samma laboration.
 Färgen på smöret ändrades när jod (I) droppades på den. Detta påvisade då att det skulle finnas stärkelse i smör. Detta kan motbevisas eftersom smör kommer från kon och som innan bevisat fanns det inte stärkelse i mjölk som smör är gjort på. Felkällan var att smöret först legat på en macka bestående av stärkelse.
 Laborationen ägde rum i en laborationssal där hygienen inte var den bästa. Provrörens kanter var täckta med rester från andra laborationer och mortelns insida var fettig. Om andra matvaror omedvetet fanns med i ett provrör som skulle påvisa protein, monosackarider, stärkelse eller fett blev resultatet otydligt. Detta hände när monosackarider skulle påvisas i bönor.

Som bild 4 visar har inte bönan mortlats ut helt i provrör 1. Färgskiftningen till lila i provrör 3 har bara skett på ett litet parti. Detta beror på att matvarorna inte blandats ut ordentligt med CuSO4 och NaOH vilket påverkar resultaten så att de blir mer svårtolkade. Bönan ändrade knappt någon färg när test för protein gjordes, men ute i kanterna av de små bitarna i provröret kunde man se en färgändring vilket ändå typ de ett positivt resultat. Alla tester blev inte lika violetta som de ska bli om de innehåller protein eftersom de inte var utblandade tillräckligt mycket. Matvarorna var i fast form och för att göra testerna för protein och monosackarider behövdes de i flytande form.

Detta är ett kvalitativt test där det enda laborationen visar är om en matvara innehåller ett ämne, alltså inte hur mycket. I bröd finns det fett men i jämförelse med stärkelse är det nästan ingenting. Därför var det svårt att tolka fettestet för bröd.

Kemisk teori:

Det finns fett i bröd eftersom man tillsätter det vid bakningen.
 Stärkelse finns i bröd eftersom brödet är bakat på sädesslag. I t.ex vete finns det stärkelse då veteväxten lagrar energin som skapas av CO2, H2O och UVA-strålning. Alltså kan växter omvandla socker till stärkelse.

Ost kommer ifrån komjölk vilket i sin tur innehåller protein. Protein används för att bygga upp celler och för att reparera dem. Därför finns de i komjölk eftersom kalvarna dricker mjölken för att växa och för att bygga upp ett bra immunförsvar.
 Osten innehåller också fett eftersom det är en av de är en av de tre största beståndsdelarna i mjölk. Det tillsätts också fett vid tillagning av ost.

Den kemiska teorin om varför det finns protein och fett i mjölk skrivs i texten ovan.
Moroten var som innan nämnt svår att bedöma eftersom det tog längre tid för provröret att ändra färg när sockertestet gjordes och efter att jod (I) droppats på moroten syntes små prickar på moroten. Detta betyder att det finns kolhydrater i morot men man kan inte säga hur lång molekylkedjan är. Eftersom det tog längre tid vid sockertestet innehåller moroten polysackarider men molekylkedjan består av färre än 300 sockermolekyler.

I potatisen finns det stärkelse av samma anledning som det finns stärkelse i vete. Istället för att lagra energireserv som skapas av fotosyntesen i strån lagrar potatisen det i sina rötter.
 Det positiva resultatet på monosackarider skedde eftersom potatisen blivit kokad värmd vilket är en början till nedbrytning. När stärkelse bryts ner blir det monosackarider.

Protein finns i bönor eftersom bönor är mycket bra på att ta upp kväve. Kväve behövs för att bilda protein.
 Precis som jag beskrev hur fotosyntesen fungerar, lagrar också bönväxten sin överskottsenergi. Detta blir då ett resultat av ett böna som växer som en frukt utanpå växten. Därför finns det mycket stärkelse, energi, i bönor.

Av samma anledning som det finns protein och fett i mjölk finns det protein och fett i smör eftersom det också från början kommer från mjölk. 

Utifrån mina kunskaper kan jag se tre stycken samband. Det första rör sig om var det finns stärkelse. Stärkelse finns bara i vegetabiliska matvaror av de som jag provade vid min laboration. I vegetabiliska matvaror finns det inget fett och inget protein, förutom i bönor. De grönsaker som jag testade lagrar inte fett utan istället socker. I mjölk finns det inte stärkelse eftersom överskottsenergin hos en ko sätter sig som fettreserv runt organ och mjölken blir då fetare.

Detta är en skillnad mellan de tre helt vegetabiliska och de tre animaliska råvaror som jag testade. Växtriket lagrar överskottsenergi som kolhydrater och djur lagrar överskottsenergi som fett.   

Stonecold- article

In the calm quarter around Nine Mornington Place the commotion has been maximum the last few days. Police cars, doctors, journalists, curious Londoners, and most of all, dossers have been seen around there. The streets has been filled by stinking dossers in worn clothes. Around the place of crime there has been well payed workers to beg from in the quarter and that’s the reason all the dossers has been gathered around the flat. You might think they have no guts at all to show up at these circumstances but the truth is that they have no chose. The poor ones have only seen fuss as an opportunity to earn some coppers.

The seven corpses that was found in a former soldiers basement was identified as dossers from London. The lack of family members did the progress for the police very difficult since no one was missing the dossers. When I asked a police man who sent in the tips of the flat he wouldn’t tell me, but I could tell he didn’t know. So I thought I would find out my self The unknown shouldn’t be to hard to find. I started looking for this hero. In my mind I pictured a handsome man in his early 40‘s with a black coat and shiny boots. But there was no hero like that to be found. I later found the real hero being much more interesting then a happy worries less man. 

 
The man, or shall I say boy, who send the cops to the flat was paralyzed of fear when he was caught by me and my photographer on a pizzeria in the ruff parts of London just an hour after the police arrived to the flat. We asked him why he left so quickly but he answered that he didn’t want any interview, and any less any pictures to be taken. Later on he became a little more relaxed and I read him like a book. Believe it or not, he was as poor and homeless as the queen is rich. He was a dosser, just like the one that was found dead in the flat. From the judge of his face there was more burdens then being homeless. He went to the flat were the corps was found to look for his lost friend how had vanished some weeks before. To his dismay his friend was found dead in the basement of the flat of crime.

The strange happenings in the flat in Nine Mornington Place weren’t enough to make the Londoners open there eyes to the poor and miserable ones. Still people are passing by the homeless on the streets without a notice. I cannot more then wonder in which direction England is going if we are starting to kill each other for their miserably. In my opinion it isn’t the homeless fault their are being homeless and poor. They are just a concrete result of the society’s way of ignoring some problems and shut some people out. Next time you pass a dosser in worn clothes on the street don’t look away. Meet his eyes. They are the victims and they need help instead of week people who doesn’t stand up for them. A job, or at least some coppers, would fit them better.

And you out there who think the homeless only buy drugs for the money you donate  you are probably right. They just don’t get enough money to keep the hunger away, something the drugs is pretty god at.

Kanellbullar

Efter att jag prisberäknade kostnaderna för att baka kanelbullar kunde jag jämföra priset med köpta kanelbullar från ICA. I tabellen nedan syns jämförelsen.

Detta talar då för att man ska gör egna bullar eftersom att man sparar några kronor. I längden kan det dock bli ganska mycket pengar om man gillar kanelbullar. Att baka kan vara ett bra alternativ för någon med låg inkomst eller för någon som har mycket tid, så som arbetslösa eller pensionärer.

Men samtidigt kan jag förstå att någon som är stressad eller inte har tid att stå i köket i närmare en och en halv timme väljer att köpa frysta bullar. Tiden som läggs på bakningen kan istället läggas på andra saker, till exempel jobb. Då kan man tjäna mer pengar, antagligen mer pengar än vad som skiljer köpta och hembakade bulla åt. Ur ett effektivitets och ekonomiskt perspektiv är det därför bättre att köpa bullar för dem.  

Bakningen i sig ger inte bara kanelbullarna utan det är också ett sätt att slappna av på eller umgås. Vid bakning kan man ha trevligt, lära sig av varandra eller följa en tradition. Det är också kul om man bakar tillsammans att skapa någonting och se hur det utvecklas. Köper man färdiga bullar blir det bara en fika av bullen, men om man själv skapar den symboliserar den mycket mer så som gemenskap, kreativitet och utveckling. Om man bakar något kan det kännas lite mer festligt än att köpa färdiga. Lika så om man bjuder på bakade bullar framstår man som lite mer omtänksam och blir bemött med tacksamhet eftersom man har tagit sig tid att baka. Det är något som är svårt att räkna in på samma sätt i en jämförelse som denna men i ett resonemang kan det vara en fördel med att baka bullar själv. Det är något som jag tycker att man missar om man väljer att köpa färdigbakade bullar. Det är med andra ord mer socialt att baka tillsammans med någon än att köpa färdiga bullar.

Från tabellen och min jämförelser kan jag också se hur mycket mer fett det finns i bullar som man bakar själv. Dessutom var över 80% av fettet i ICA’s bullar omättat, i jämförelse med 100% mättat fett i hembakade. ICA har använt rapsolja i receptet vilket är nyttigare då det är enkelomättat, och jag använde uteslutande margarin i mina, mättat fett. Det är dåligt med mättat fett för kroppen i för stora mängder och eftersom det sätter sig som fetreserv runt inre organ om man inte förbränner det direkt. Eftersom bullarna inte innehåller några långsamma kolhydrater kommer man att känna sig hungrig snabbt och fettet kommer inte hinna förbrännas innan man äter mer för att bli mätt.

Fett i för stor mängd kan leda till igentäppta blodkärl, vilket ger större risk för hjärt och kärlsjukdomar, men också att man blir större/överviktig. 

I dagens samhälle är kropp och hälsa ett ständigt aktuellt ämne och man blir hela tiden påmind om hur man ser ut och hur man borde se ut. Det är till exempel inte ”inne” att vara lite rundare. Man får högre status om man tränar och äter rätt men för 300 år sedan var kroppsidealet helt annorlunda. Då symboliserade man välfärd och rikedom om man var lite rundare då man hade mer mat och man  behövde inte jobba hårt.

Detta är så klart ett väldigt långt resonemang om hur hembakade bullar skulle kunna påverka en socialt, men i längden är det mycket möjligt att det inte bidrar till en hållbar social utveckling om man går emot vad som anses vara nyttigt och ordentligt.

Vid tillagningen av kanelbullarna på ICA har det enligt mina beräkningar förbrukats en tredjedel så lite energi som om man bakar de själv. Om jag bakar bullar hemma så tar det ungefär 20 minuter att värma upp spisen och gräddningen sker på endast tio minuter, vilket kan sammanfattas med att jag bara använder en tredjedel av energin som förbrukas vid värmingen av ugnen. På en stor industri behövs bara ugnarna värmas upp en gång per dag och fler bullar kan bakas utan att mer energi förbrukas per bulle. Den fösta bullen behöver lika mycket energi som bullar som är bakade hemma men resten av bullarna på fabriken den dagen behöver bara en tredje del så mycket energi när de bakas eftersom ugnen redan är varm.

Energin som behövs för att värma upp ugnar/hushållsapparater kommer till största delen från vattenkraftverk eller kärnkraftverk. Vid förbränningen av elen släpps det ut koldioxid som skadar vårt ozonlager som i sin tur släpper igenom för mycket solljus, där ibland UV-strålning, som höjder temperaturen på jorden. Detta leder till att odlingar dör ut och mat blir svårare att produceras på vissa ställen. Om det inte finns tillräckligt med mat är det stor risk att folk får svälta, och de länder som är rikare får betala mer för att köpa in varor om det är brist på dem. För att få fram ny odlingsbar mark som inte är förstörd av solen är det många som hugger ner skogar. Skogarna i sig fungerar som jordens lungor och behövs för att rena luften och ge oss syre. Den höjda temperaturen på jorden gör också att isar smälter och vattennivåerna höjs och grundvattnet kommer i obalans eftersom det blir för mycket sötvatten i vattnet.

Enligt ICA är det dock inte tillagningen, eller transporterna, som bidrar till en negativ miljöpåverkan. Mest miljöpåverkan blir det vid butikerna där lampor är tända länge, värme skåp ska hållas varma och charkvaror i lagom temperatur. Ett av de kritiska ställena är också frysarna som ständigt ska vara igång för att maten ska vara fryst och behålla kylan så länge som möjligt. Därför finns det en nackdel med att köpa färdiga bullar sett från miljöperspektiv. Frysarna drar mycket energi och bullarna kan ligga där i några dagar innan de köps. Sedan ska de antagligen ligga i någon annans frys i några veckor. På samma sätt behöver frysarna energi och släpper ut koldioxid i luften vilket påverkar miljön mycket negativt. Om man ska ta hänsyn till förvaringen av bullarna är det alltså bättre att baka dem själva.

Totalt sätt väger fördelarna över för att baka kanelbullar själv. Även om det är nyttigare att köpa demför själva  kroppen så tycker jag det är okej att äta en onyttig kanelbulle någon gång då och då. Om jag inte vill äta något sött och fett  borde jag inte ens baka/köpa dem. Syftet med kanelbullar är just att äta något extra gott. Dessutom ger som jag nämnde innan, bakning en gemenskap som jag tycker är viktig för det sociala. De få kronor som skiljer talar också för att hembakade är ett bar alternativ till att köpa.

http://www.prisberakna.se/

http://corporate.ica.se/ICA-tar-ansvar/Miljo/Klimatsmart-i-butik/

http://corporate.ica.se/ICA-tar-ansvar/Miljo/ICAs-miljoarbete/

Fett, Stärkelse, Protein

Test för fett görs genom att droppa de man vill testa på ett filterpapper. För att se en tydlig skillnad om det finns fett i ämnet eller inte droppar jag H2O på ett annat filterpapper för att kunna jämföra. Om det finns fett i det testade ämnet kommer filterpappret att bli genomskinligt och fettet kommer inte torka bort utan där kommer det bli en fettfläck. Det andra pappret där jag testat H2O kommer att bli grumligt och torka snabbt.

Test för stärkelse görs genom att droppa en droppe jod vätskan/ämnet (maten) man vill testa. Det går också bra att droppa jod direkt på en matbit. Om det finns protein i det blir det direkt mörk blått/lila. Är det inte stärkelse i kommer det inte att ändra färg, eller möjligt vis bli lite gult.

Test för protein görs genom att använda ung. 10 droppar NaOH, lite vatten H2O, sju droppar CuSO4 och ämnet man vill testa. Det bli enklast om man har det i vätskeorm.  Blir det ljust lila finns det protein i ämnet men blir det negativ resultat blir det bara lite ljust, genomskinligt blått.

     

Trommers prov

Syftet  med denna laboration var att se vilka sockerarter som är enkla, monosackarider.

För att göra detta blandade vi H2O, en tesked av en sockerart, sju droppar NaOH och sju droppar CuSO4. Detta blev en vätska som vi värmde i ett vattenbad.

Sockerarterna vi använde var maltos, laktos, sackaros och glukos.

Resultat enligt bilden.

 Efter en stund ändrade den tredje vätskan också färg från blå till orange, men det tog mycket längre tid.

Man kan då konstatera att de två första och den sista sockerarten har någonting gemensamt eftersom de ändrade färg mycket snabbare än den tredje. Det som skiljer den tredje (sackaros) från de andra är att det är en sammansatt sockerart, disakarid. Det tar längre tid för en disakarid att brytas ner eftersom bindningarna måste klippas sönder kemiskt. De tre som ändra färg direkt var enkla sockerarter, maltos, laktos och glukos.

Savannens härskare

- Titta, en död lejonunge! ropar Timon.
- Död, nej Timon. Jag tror att han lever, svarar Pumba osäkert och puffar till lejonungen.
- Va! Men herregud! Spring Pumba spring!
- Men Timon, han är ju så liten också söt. Ett litet lejon kan väl inte vara farligt, gnäller Pumba.
- Denna lilla polaren kanske verkar oskyldig nu men han kommer att växa och attackera oss. Se så, spring för dit liv nu Pumba. Spring för mitt med! gastar Timon.
- Men han kan ju växa upp på vår sida och beskydda oss, försöker Pumba med en svag röst.
- Det var det dummaste jag har hört! ryter Timon.
- Du förstår inte sådant här, kompis... eller vänta, jag fick just en idé, en strålande idé. När han växer upp kommer han att vara på vår sida! det är ju aldrig fel med ett lejon som beskyddar en.
Pumba suckar tungt.
- Vad skulle du göra utan mig och mina idéer, skryter Timon och skuttar iväg och lämnar Pumba att flytta lejonungen till skuggan.

Jag skattar sorgset åt Pumba. Han är det tjocka vårtsvinet som inte alls passar in i savannens tuffa värld. Han är klumpig, ful och tafatt, eller det är i alla fall vad någon annan har fått honom att gå under. Efter varje kommentar någon ger, krymper han in i en skugga som inte är hans. Istället för att skina med sin egen glans finns det någon där som trycker ner honom.

Jag vet att livet inte är en disneyfilm, då dagen inte alltid slutar med en pampig musikallåt, men jag vet att en disneyfilm speglar livet. I de färgsprakande filmerna finns alla karaktärer med som man stöter på i livet: den osäkra huvudpersonen, den starka medhjälparen, den oroliga föräldern och den kaxiga fienden. Den sistnämnda är i Lejonkungen förklädd till en liten söt surikat, men med skarpa ögen ser jag ändå vad som finns bakom hans skratt och självsäkerhet. Han är en härskare som vet precis var hans offer finns. Idéstöld, avvisande av kontakt och förlöjligande är går alla under namnet Mr. Härskarteknik som är en av hans tre osynliga kompanjoner, redo att rycka in när han behöver en boost av självförtroende.

Jag har själv minns första veckorna, eller kanske månaderna, i den nya klassen i sjuan då jag kände mig precis som Pumba. Alla ville vinna respekt och visa sig lika starka som ett lejon. Varje dag fanns det en person som förminskade mig genom att prata om ämnen som inte berörde mig, inte svarade när jag frågade, himlade men ögonen eller fnös åt mina förslag. Med andra ord fanns det dem som tjänade under Timon härskarteknik och använde språket som ett maktsätt. De osynliga och farligaste kompanjoner som personen använda var Mr.Härskarteknik, agent Kroppsspråk och Miss Samtalsämne. Med hjälp av dessa tre rackare var det lätt för personen att känna sig bättre genom att kränka mig och jag kände mig som en vilsen Pumba.

I en passiv härskarteknik är det svårt att bryta sig loss då det inte finns något att säga till om. Vad ska man säga till någon som försöker härska över en då de svarar mycket kortfattat eller tar någons idéer ur dennes mun och fnyser åt dem?
- Hej, ursäkta, kan du sluta vara tyst? Det är så fruktansvärt lite oväsen runt dig. Det stör mig.
Eller:
- Det vore så mycket trevligare om du inte andades och hostade samtidigt. Glöm heller inte att inte kommentera min förslag eftersom jag har patent på dem.
Detta skulle vara mycket mer pinsamt för offret än att bara vara tyst och låta härskaren ta kontrollen. Den listiga surikaten vet att vårtsvinet inte kommer att säga så. Därför backar vårtsvinet in i skuggan av surikatens ljus. 

När skuggan blir för stor vänjer man sig tillslut vid mörkret och man behöver inte ha kvar hoppet om att bli sedd och få lysa själv. Jag tror många faller in i en ond cirkel och därför kan härskartekniker fortsätta. Det är svårt att bryta sig fri från något som är osynligt och bara finns i rörelser och ord. Ibland ville jag nästan säga till den lilla surikaten framför mig att ta av sig den passiva klädnaden och visa mig en ordentlig förolämpning istället för att ställa sig i vägen för mig. Tystnaden var mycket mer kränkande än om någon hade vrålat som ett lejon.

Omedvetet eller ej finns det folk som använder härskartekniker för att framstå lite bättre än andra. Problemet är att de gör det på någon annans bekostnad. Istället för att lysa starkare själva släcker de någon annans ljus. På så sätt framstår de ändå bättre jämfört med offret. Jag har aldrig trot på dem som sa att ord bara kan säga en liten del av allt vad man vill förmedla men nu när jag har haft ögonen öppna på språkets makt börjar jag tro att det stämmer. Överallt, i filmer, i klassrummet, i partiledardebatter, ser jag hur folk använder kroppsspråk och ord som utesluter andra. Att välja ett samtalsämne som inte berör vissa markerar att de inte hör ihop med de andra då de inte kan delta. Lika så kan ett speciellt ord, att vända någon ryggen eller stjäla någons idé utesluta andra. Dessa saker kommer smygande som hungriga hyenor som är redo att se när någons ljus dör.

När jag smakar på ordet härskarteknik känner jag en sting av obehag och osäkerhet eftersom det är svårt att försvara sig mot andras behöv att självsäkerhet. Allt sker i smyg. Här finns inga gorillor som slåss, lejon som ryter eller noshörningar som stångas. Allt är tyst.

Detta är det som jag tror är den värsta surikaten på savannen, eller rättare sagt, den värsta fienden: den som är tyst men ändå vinner. Att vara passiv och se hur andra blir kränkta kan i detta fallet stärka vissa. Jag tycker att om man vill visa sig stark borde man göra något som lyfter en själv, inte göra andra kortare. Därför borde man se upp för språket och dess makt eftersom det är enkelt att använda för att utesluta andra. Alla har sin plats på savannen, men se till att det är du som har skapat din plats, ur både surikatens och vårtsvinents synvinkel.

Kycklingsås!

Här kan du läsa mitt HKK-arbeta där jag har lagat en maträtt och utvärderat den utifrån hälsa, ekonomi och miljö!

Fotosyntes

Work experience: Daycare

During my days at the daycare I helped the children. Every morning I was met by smiling kids when I opened the door to the house. Even if I became tired and exhausted the work experience was very healthy because I learn what it is like to work. Now I can really imagine how hard it must be for all the adults that works eighth hours a day, and I only worked six hours for nine days.

This work would be excellent to have after the gymnasium. The daycare teachers even told me that I could come and be a substitute when I become older. They thought I had a very good hand for the children and that they wouldn’t think a second before they hired me. I feels great to know that I’m good at this sort of work, when you work with people, because in the future I hope I will have the change to choose a work that involves other persons. I wouldn’t stand to have a work where all I did was to work on my own. The work must be so much funnier if your work in a team.

The first four days I helped out with the smaller children, about two years old. Those days were the funniest and the best days of my work experience. I red many book and I sang many songs, like ”twinkle twinkle” and ”ladybug fly away”. When they were supposed to get out in the garden they needed help to dress up. The cold weather made it hard and warm in the hall but he children were happy and the weather couldn’t bring them down. Because of them I didn’t feel stressed.  

The following five days I took care of children in the ages 3 to 6 years old. When these children were out a the garden I was playing with them. I still tried to not do too many things with them, because I was there to see how the teachers worked and not to play like a child. I tried to helped them instead of doing things for children.

When the nine days at the daycare were over it felt so nice to have the weekend for free. Never before had two days from school felt so important. After this work experience at the daycare I won’t look so easily on works that involves children. They made me tired but they also made my day with their jokes and smiles.