No-frågor Kol

25. Kol, olja och naturgas
26. 80 % av energin världen använder kommer från fossila bränslen.
27. Sten och brunkol är inte rent kol eftersom att de innehåller mycket kolväten.
28. Koks bildas när man torrdestilerar rent kol. Kvar blir då koks, som är mycket lättare och ryker också mindre vid förbränning än kol.
29. Bränsle, uppvärmning
30. Torv är växter som bara delvist förmultnat. De bildas på mossar och andra ställen som är fuktiga, alltså där det inte finns tillgång till syre. Därför innehåller de mycket vatten, men när det torkats så innehåller torv ca 60% kol.
31. Endast en lite del av Sveriges energi kommer från torv och det beror på att det är dyrt att torka det i jämförelse med hur mycket man energi man får ut av det. Torv bidrar också till lika mycket föroreningar som vanligt kol när det förbränns.

Aktivt Kol

 Syfte: Undersöka egenskaperna hos aktivt kol.

Material: 10 ml H2O, 1st mätcylinder, 2st provrör, 1 tsk C, mortel, degel, pipett, 2 droppar karamellfärg, tratt, filter.

Utförande: Jag mätte upp 10 ml H20 i en mätcylinder och med hjälp av en pipett droppade jag i två droppar röd karamellfärg. Det löste i vattnet. Jag mätte upp 1 ml av det färgade vattnet i ett provrör och tillsatte 1 tsk aktivt kol som jag mortlat. Jag rörde runt så att de löste sig och sedan lät jag det stå i några minuter. Sedan filtrerade jag kolblandningen ner i ett nytt provrör.

Resultat: Vätskan som kom igenom filtret var rent H2O utan färgning. Kvar i filtret blev aktivt kol, och karamellfärg.

Genom filtret kom endast rent vatten.

Slutsats: Färggämnet fångas upp av det aktiva kolet som är uppbyggt med porer. I dem fångas färgen upp och endast vattnet filtreras igenom. Egenskaperna hos aktivt kol används därför för att rena andra vätskor och gaser från föroreningar eller giftiga ämnen, som i vatten, köksfläktar, gasmasker och i magen om man blivit magsjuk. Aktivt kol har fått sitt namn eftersom att det har en mycket stor yta som är aktivt och kan därför enkelt binda till andra molekyler.

Felkällor: Mitt första försök att filtrera kolvattnet misslyckades då det var för lite H2O och filtreringspappret sög upp vätskan. Vid mitt andra försök tog jag drygt 3 ml och ca 2 tsk aktivt kol. När denna vätska sedan filtrerades rann vattnet igenom som det skulle.

Noel

Il y a une étoile de Noel dans la fenêtre et sur les arbres est la neige de plein air. Il fait froid. La étoile est très beaux quand elle lumières. La famille est ensemble dans la maison et ils sont heureuse. Ce soir ils vont regarde un film et manger le jambon et saucisses et boire le jus.

étoile- stjärna
friod- kallt
lumière- lyser
de plein air- utomhus
ensemble- tillsammans
heureuse -lyckliga
jambon- skinka
jus- must

My favourite invention

I’m using internet every day for many reasons, and there is a website for everyones interests. That is what I think makes it the best invention, and it is also my favourite. Nowadays it’s so easy so spread information and thoughts over the internet. The revolution in the north of Africa started over Facebook and I think that is a marvellous example of how the internet is good for the society. With just a click on your computer you can tell the world anything you like. Since almost everyone got a computer ore a mobile with internet, it’s easy to read the newspaper over the internet and so on get to know what is happening around the world. In the newspaper the informations is always correct but don’t be to shore when it’s about what is written on Facebook, Twitter or other social websites. Sometimes it’s bad that the texts on social websites is not corrected by anyone. False news can spread quickly without people knowing that they are wrong. 

Solstrålar över Konungarnas Dal

Här kan du läsa mitt reportage om utställningen om Tutankhamun som vi var på i förra veckan.

Filmaffisch

Affischen är till vår kortfilm som vi gör på bilden. Affischen är gjord av Ilic och Röriksson.

Här finns filmen
!!!

Mattefilm

Jag blev mycket nöjd med min och Minnas mattefilm. Vi hade gjort den tydlig och det var inte för mycket snack, utand den var kanska så "rakt på sak". Det är en av grejorna som jag har jobbat med, att inte göra för mycket och överarbeta det. Det kan jag fortsätta tänka på så att det bli tydligt.

Vi/jag sa fel en gång i filmen, ett påstående som inte stämde. Jag borde kollat upp det innan så att vi inte visade något som inte var sant.

För att göra den svårare skulle jag nästa gång kunna jämföra med en annan figur eller ett annat problem, så att man ser skillnader bättre. Men då är det viktigt att jag inte trasslar in mig när jag ska förklara något.

Annars så är jag också nöjd över hur vi hade lagt upp filmen, med ett lösningssätt som vi sedan bakade in ett problem i. Det blev snyggt att vi ibland körde filmen snabbt och sedan i vanlig takt, och det blev bra att vi bara filmade pappret och inte hela personen som skrev.

Tutankhamun +-i

Utställningen var mycket välgjord och även om jag inte var så intresserad innan så blev jag det när jag var där inne. Det som jag tyckte var mest intressant var när de förklarade varför man gjorde såhär vid begravningen, vad saker betydde eller religionen. Eftresom att jag tycker mer om religion än historia var det kul att det blev lite sådant ändå. Det var kanske det som gjorde att jag blev intresserad av Tutankhamuns begravning. De fyra kapellen var de bästa tycker jag, för de hade ställt upp det så tydligt och de berättade om de olika bilderna och vad de symboliserade. I början fick man se en stor bild av gravkammaren med olika föremål. Sedan kunde man gå vidare och fördjupa sig om de olika sakerna.  Det hjälpte mycket  att man hade hörlurarna.

Det som var mindre bra var att man inte kunde pausa hörlurarna och de som de sa. De kunde haft fler filmer, en vid varje del kanske, som ett intro. Filmerna var bra för då kunde man sätta sig ner och pausa men samtidigt lära sig mer.

Intressant var att jag lärde mig så mycket, och att jag kommer ihåg mycket. Det var ett ganska bra upplägg med att dela in olika föremål i olika grupper. Mycket av de jag lärde mig kommer jag att använde vid förhöret v.50.

Robot-Prov

Snurra 180 grader= 1 rotation styrka 39
Snurra 180 grader = 310 grader varv styrka 30

Svänga runt en punkt= använda grader
Svänga i båge= rotationer

Köra rakt fram= rotationer. Se på diagrammet från "räddningsuppdraget" lite lägre ner.

Till höger finns det hjälp om jag inte kommer ihåg något steg: klicka=> standardpalett => välj vilken uppgift =>sammanfattning av utmaningen => programmeringshandledning. Följ varje steg i programmeringshandledning och jämför sedan så att jag har gjort rätt.

Kugghjul = moment för; köra fram, backa, snurra, stanna, svänga i båge.
Timglas: För att registrera tryck och för att vänta.

Kontrollera att rätt portar är in kopplade: Det ska vara samma i kryssade på datorn som inkopplade. Kom ihåg att sensorn ska vara inkopplad.

Parkeringsplats

Roboten skulle parkera inom en ruta, alltså skulle den köra, svänga och sedan backa baklänges. Det som jag och Sara missade var att det skulle på en trycksensor där bak på robten så att den stannade när den kände väggen. Jag tro att det kommer gå bar att sätta på den och programmera in den i programmet, eftersom att det var detta som vi gjorde förra veckan.

Denna gång använde jag programmeringsboken eftersom att det var helt nya steg. Jag tycker ändå att jag förstår vad som gjorde i programmet och vilket moment som gjorde vad. Vi la till en ljud-platta som pep när roboten backade. Det som också var bra var att jag enkelt kunde justera svängen som roboten gjorde. Först provade jag att vrida pilen lite mindre (eftersom att roboten svängde för mycket) men sedan så minskade jag antalet rotationer och då blev det rätt. Jag tycker det är kul när jag kan pröva mig fram, men ändå veta vart jag är på vag och vad jag ska göra.

Två bilder från Mindstorms. De visar hur de olika momenten ligger efter varandra när roboten ska parkera.

 

Filmen där roboten backar in i sin parkeringsplats.

Miss Tempel

Jane och Helen fortsätter att prata med varandra på en av kvällarna. Då berättar Jane om hennes tid med Mrs Reed och Helen lyssnar spänt. Den kloka flickan ger Jane råd om hur hon ska tänka på hennes barndom.
- Älska era ovänner, välsigna dem som förbannar er. Gör gott mot de som hatar förföljer er, säger Helen.
Hon berättar om vad Jesus säger i det nya testamentat men också att hon delar en annan syn på hur ondskan ska behandlas. Varje dag ägnar flickorna flera timmar åt att läsa psalmer och berättelser ur bibeln. Helen säger ändå att hon tycker något annat, hon kan förlåta brottslingen men avsky brottet. För henne var det enkelt att skilja på det. Därför tog hon aldrig åt sig av lärarnas kommentarer och klagande, hon kände inge skuldkänslor. Det finns en enda lärare som Helen tyckter om; Miss Tempel. Hon berömmer alltid henne och ser fram mot ljuset. Efter att Helen berättat detta, börjar Jane få upp ögonen för Miss Tempel. Jane ser att hon är mycket snäll, då hon är den enda som orkar hålla humöret uppe när det blåser som mest, både bokstavligt och blidligt talat.

De första månaderna på Lowood går snabbt för Jane. De äldsta flickorna tar ofta hennes mat om kvällarna och den största tiden av dygnet går hon hungrig. En av dagarna är fruckostgröten för bränd. Miss Tempel ser då till att alla flickor får en extra skiva bröd, med smör (en väldigt ovanlig lyx på Lowood). För detta får Miss Tempel sota för några dagar senare då självaste Mr. Brockelhurst kommer in genom portarna till Lowood. Han kommer under en av lektionerna som alla elever har tillsammans i den stora salen. Han skäller ut Miss Tempel för att hon är för vänlig mot flickorna och för att hon inte alls lär de att nöja sig med det de får. Han säger att alla flickor ska ha enkla kläder och ha rakt hår, inte vara speciella eller envisa. Just som hn är klar öppnas dörrarna igen och Mrs Brockelhurts kommer in tillsammans med deras döttrar. De är den raka motsatsen till vad deras far just sagt om hur en flicka ska vara. De bär dyra sammetsklänningar och har långt lockigt hår.

Mindemap

     En mindemap till en serie

Classic books

Trycksensor

Veckans uppdrag gick som en dans! Med hjälp av Mindstorms egna kurs, kunde jag lägga till rätt symboler med rätt inställning så att roboten gjorde vad jag önskade.

Först var jag tvungen att bygga på en sensor, som fungerar som känseln på en människa. Uppdraget var att roboten skulle stanna när den körde in i ett föremål, sedan snurra ett halvt varv. Jag följde som sagt Programmeringshandledningen i programmet och jag tyckte att det var mycket bra. På slutet fick jag ändå pröva mig fram för att få roboten att snurra exakt 180 grader.

Tips: Ta hjälp av programmeringshandboken om jag inte kommer ihåg hur jag gör något. Där visar de steg för steg hur jag ska göra.

För varje steg roboten ska göra måste jag dra in ett nytt moment, ex. först glömde jag att jag var tvungen att ha en som sa att roboten skulle stanna efter att den hade känt av väggen. Alltså: köra, känna väggen, stanna, backa, snurra.

Kom alltid ihåg att vara glad och att ställa bakhjulet rakt så att roboten snurra exakt så många grader som jag vill.

Välj momentet som heter vänta, välj sedan den som heter tryck. Aktivera sedan sensorn till roboten genom att koppla in en sladd emellan dem. (Se att rätt port är ifylld i programmet.) Momentet som säger att roboten ska köra framåt ska vara inställd på obegränsad, så att den inte stannar innan den känner av ett föremål som är i vägen. 


Ett halv varv är 310 grader på programmet

Kör i fyrkant!

Uppdrag: Köra i en perfekt fyrkant 90x90 cm

Nyckeln till framgång här var att ha bakhjulet rakt när roboten började köra. Första lektionen testa jag mig fram med hur många rotationer som behövdes för att den skulle köra 90 cm. Då tog jag hjälp av diagrammet från förra veckan, men jag behövde justera några cm. Sedan var det svängen som tog ganska lång tid. De andra veckorna har jag fått roboten att snurra 180 grader så nu tog jag ungefär hälften av de gradantalet så att roboten snurrade 90 grader i svängarna.

Vid den andra lektionen byggde jag på åtta stycken moment; köra + snurra x4. Ibland blev det så att jag endast behövde justera kanske den sista vändningen eller den mellersta körsträckan, därför kunde jag inte ”loopa” de första två momenten. Det som var konstigt var att den i början körde så rakt, men ju mer jag testade, utan att ändra inställningarna, så blev det mer och mer snett. Jag tror att detta har att göra med hur hjulen stod. Detta var det svåraste vi har gjort än så länge och det har nog att göra med att man var tvungen att vara så noggrann och att det inte fanns något bestämt rätt eller fel.

Tillslut klarade jag det. Då avvek roboten lite från den tejpade linjen, men eftersom att den kört rakare innan, blev den filmade färden godkänd.

Det viktigaste med en uppgift som denna är, som jag skrev i början av texten: att bakhjulet är rakt. A och O när roboten ska följa en linne, både innan och efter en sväng.

”Loopa” inte programmet. Om en av sträckorna skulle bli för lång/kort kan jag då justera det.

Se på diagrammet hur långt roboten kör vid ett antal rotationer.

Film kommer när Sara har klippt i den.

Kör! Rädda! Stopp!

Räddningsuppdraget gick ut på att roboten skulle köra en angiven sträcka och sedan stanna vid en vist punkt. Utan att veta hur många rotationer som motsvarade en meter, satte jag mig ner och började testa. Programmerningssladden åkte upp och ner, då varje försök jag gjorde gav en felaktig sträck. I början hade jag inte fått veta hur lång sträckan skulle vara som vi blev testade på, så jag försökte få roboten att köra 100 cm. Vid 5,35 rotationer i programmet körde roboten tillslut min önskade sträcka och just när den fria tiden var slut var slut skulle jag komma fram och köra upp min robot. Med rädsla för att köra över gränsen som var utsatt drog jag ner antalet rotationer, bättre för kort än för långt. Den utgivna sträckan var 98,5 cm och jag valde då att ha 5,3 rotationer. Det visade sig sidan att det var 1,5 cm för kort. Mitt största problem var dock att roboten inte körde rakt. När jag visste att jag egentligen borde förlänga rotationen valde jag istället att fokusera på att bakhjulet stod rakt. Vid mitt andra försök körde roboten fortfarande snett men mitt avstånd till den utsatta punkten blev 0,5 cm kortare.

Jag drog slutsatsen om hur jag skulle ställa in roboten, eftersom att jag visste att fem rotationer gjorde så att roboten körde 92 cm, och att 0,5 rotationer var 10 cm. Därför skulle jag ungefär ha lite mer än 5,25 rotationer. Där av chansade jag med att ha 5,3 rotationer.

Jag skulle ha mätt hur långt roboten körde vid 1, 2, 3, 4 rotationer osv. så att jag kunde få en säker kurva på mitt diagram. Eftersom det var svårt att skriva in längderna exakt och för att det var svårt att se vid vilken sträcka hjulet stannade, är inte kurvan helt säker, och med bara några millimeter fel kör roboten antingen för långt eller kort. Diagrammet kommer att komma in på bloggen senare. Diagrammet kommer vara till nytta senare då jag inte har tid att sitta och pröva mig fram utan då kan jag bara titta på pappret och sedan skriva in antal rotationer. Jag blev ganska nöjd med min instats och hur jag lyckades räkna ut ungefär hur lång sträcka som roboten skulle köra med hjälp av informationen som jag skaffat under lektionen. Plötsligt har jag upptäckt att det faktiskt finns ett system i Mindstorms, men det tog ett tag innan jag hittade det.

   
                                                  Diagrammet över rotationer på robotens hjul

Snurrande

Under den första veckan har jag tillsammans Sara programmerat en robot att göra följande  två uppdrag: köra rakt framåt och rotera två varv + rotera 180 grader runt en punkt. Bevis finns i filmen. Efter mycket prövande och funderande, och en del ursinniga kommentarer kom vi fram till att alla robotar har olika inställningar för att göra kommandon. Eftersom att vi bara testat oss fram har jag fått en överblick över hur jag ska göra och tänka när jag gör inställningar. Genom att kryssa för vilka portar som ska vara aktiva snurrar också olika hjul. Då jag kopplar in sladdarna i port b+c behöver jag kryssa i de två rutorna i programmet. Om jag bara kryssar i c så kör endast det vänstra hjulet och det högra hjulet står still och roboten snurrar då runt sin egen axel.

Ett tips som jag upptäckte för att få ett noggrannare stopp på en rotation drog jag ner hastigheten mycket. Med en långsammare rörelse är det lättare att se om roboten gör en ”ren” rörelse, så att den t.ex inte snurrar 365 grader. Det som dock var svårt med rotationerna var att gradantalet verkligen inte stämde. Därför gick mycket tid åt för att prova sig fram, men det gjorde också att jag lärde känna programmet.

Sammanfattning tips:
Låg styrka på hjulen.

Olika robotar har olika antal grader vid en rotation. Robot X: ca 1300 grader för två varv (720 grader).
Robot X: ca 650 grader ett varv (360 grader)

Kryssa för olika portar för att få hjulen att snurra. Endast en i kryssad för en rotation runt en punkt: 180 grader blev 687 grader i programmet. Port b+c= snurr. Port c= snurr åt höger. Vänster hjul snurrar. Ha då fortfarande båda sladdarna in kopplade i roboten.

Dra spaken vid ”styrning” åt ett av hållen och roboten följer den riktning som pilen då visar på datorn.

Vid varje ny justering måste jag ladda in ett nytt kommando.

Helen Burns

Anstalten som Jane kommer till på Brockelhurst Hall heter Lowood. Hon förundras över hur lydiga flickorna är och börjar förstå att det kommer att krävas mycket av henne för att hon ska kunna stanna här. Trots hennes blygsamhet vågar hon ändå hälsa på en flicka som sitter och läser ute på en veranda. Flickans namn var Helen Burns och Jane tror att det delar samma intresse om böcker och fantasi. Men Helen visar sig vara bråkstaken i klassen, trots att hon inte gör något fel och är den bästa i alla ämnen. En av de fyra lärarinnorna på Lowood, miss Scatcherd klagar alltid på Helen. Men trots hennes utskällningar visar inte Helen att hon blir förolämpad eller ledsen. När Jane berättar för Helen hur fel hon tycker att lärarinnorna behandlar henne, svarar Helen att hon måste så ut för att klara av sin utbildning. Eftersom att Helen är cirka fyra år äldre än Jane har hon gått länge på Lowood då hennes mamma är död. Hon berättar för Jane att hon står ut med tjat och utskällningar för att miss Scatcherd bara vill hjälpa henne. Dessutom kan hon inte befria sig själv från utskällningarna genom att bli relegerad och göra sin familj besviken. Vid Janes första lektion får hon sitta och titta på när de äldre flickorna lär sig historia. Helen är helt klart den bästa på att komma ihåg årtal och namn, men när hon återberättar texten, och Jane förväntar sig att historialärarinnan miss Scatcherd skulle berömma henne, kommenterar hon istället Helens smutsiga naglar. När Jane skulle ha skyllt ifrån sig på det frusna vattnat i handfatet, tiger istället Helen och blir piskad med ris över ryggen. Den orättvisa behandlingen får Jane att koka av ilska, men den piskade flickan står sammanbiten med allvarlig min mitt i rummet och ser frånvarande ut. När Helen dock inte tror att någon ser, kan Jane skymta en tår i hennes öga efter att hon blivit piskad. 

What should I do?

An answer to  a boy who fell in love with his bestfriends sister

In this case you maybe should talk about it with someone that you trust. If not your parents, why don’t you ask someone old that know the troubles of love. You have to think this through, because it’s a big decision. Is your relationship with your friend worth to risk for a love? When you are ready to talk about it with your friend and his sister, I think that you should start with the sister. She has the right to know about your feelings. After that you can decide if you want to share it with your friend, which I suggest. It’s important that you are honest to your friend, but most of all to yourself. If the love is mutual the decision lies in your friends hands. Can he accept the love between his best friend and his sister? If the sister doesn't love you back, you probably should try to forget her. Once again, be careful! To fall in love whit a family member of your friend is a perilous path to take.

Påverkar ljud vår koncetration?

Syfte: Undersöka om ljud påverkar vår koncentration



Den här undersökningen har jag och Erik gjort eftersom att vi ville se om ljud påverkar vår koncentration. Vi har gjort vår underökning på tolv personer från åk 3. I matematik behöver man kunna koncentrera sig mycket för att lösa uppgifter, därför använde vi oss av två mattepapper med uppgifter på: ett löste dem i tystnad och ett i buller.

Hypotes: Jag tror att de kommer att koncentrera sig märkbart bättre i tyst miljö, eftersom att vi har valt buller som störande ljud. Olika personer trivs med olika ljud, vissa gillar att ha musik i öronen när de ska jobba, men jag tror dock att buller och prat stör mer än musik. Om man alltid har buller i bakgrunden när man ska koncentrera sig tror jag att man blir van vid det och lär sig att koncentrera sig i alla fall 

Material:
Bullerinspelning
Undersökningspersoner
Testuppgifter
Penna suddigum
Tidtagarur




Utförande: Vi skrev två matte-prov med liknande uppgifter som tolv stycken nio-åringar skulle lösa hälften tjejer och hälften killar. Det första provet löste dem i ett tyst rum under 3 min. De resterande liknande uppgifter på det andra provet gav vi sedan eleverna att lösa under lika långt tid, men då utsattes de för buller och oljud.












Testuppgifterna som personerna i undersökningen fick göra för att testa koncentrationen.


Resultat: Genomsnitt

Slutsats: Undersökningen resulterade i att elever i åk 3 koncentrerar sig bättre i tyst miljö än i bullrig miljö. Vi kunde också se att tjejer och killar koncentrerade sig olika bra. Därför borde skolmiljön alltid vara tyst eftersom att då fler kan prestera bra.

Emma calls Rachel

Mårten Sax och bokklubbens död

Efter fyra veckors skrivande har jag nu blivit klar med min deckare. Läs den här!

Till Brockelhurst Hall

I det röda rummet får Jane stanna hela natten. Det visar sig att det var i det rummet som hennes farbror dog och att rummet nu spökar när inte solen är uppe. Jane gråter och gråter, men Mrs Reed släpper inte ur henne förens på morgonen då Jane är livrädd för den vålnad hon tror sig ha sett i form av Mr Reed. När Bessie, den snälla jungfrun kontaktar en läkare som kan prata med Jane om hennes rädslor för spöken, berättar Jane att hon gärna skulle vilja komma bort från Gateshead, gården där hon bor, och gå i skola. Lärkaren berättar detta för hennes moster, och Mr Brockelhurst, ägare av Brockelhurst Hall kommer på besök. Mrs Reed och Brockelhurst sluter att avtal om att Jane ska börja på hans skola för flicka snarast möjligast.

Jane lämnar Gateshead tidigt på morgonen bara några dagar efter. Hon kommer aldrig att sakna Mr Reed eller John eller hans systrar. Inte heller alla slag hon fått, den hemska gården eller de kärlekslösa åren. Den enda som hon är ledsen över att lämna är Bessie, som varit den enda som inte behandlat henne som smuts.

Brockelhurst Hall visar sig vara en stor byggnad där cirka 80 skolflickor går. Alla är lydiga och bär lika dana kläder den första kvällen som Jane kommer dit. Efter en ostörd natts sömn ska nu Jane utforska hennes nya hem.

Friendship

When I think of a good friend I think of someone who understands me. In a friendship I think it is important that you can be honest and that your friend listens to you and that you listen back. If both of us are speaking the truth it will be so much easier to trust each other.

I like to tell secrets and to talk gossip with my friends, but secrets always find a way of coming out. Therefor I have to trust my friend, and he/she has to trust me back. That is what I think is the basic of a friendship, or any other relationship. But you shouldn't forget to have fun! I want to laugh with my friends, and sometimes laughing with my friends can make me forget bad things in my life. I hope that my friends feel the same, that a good laugh is cheering everyone up.

Something that I feel good about is that if I and my friend are fighting, we will find our way back again. In a really good friedship I think that you maybe fight more than you would do if you weren't so close. What I've been told, is that the people that you fight the most, are the people that you care the most about. Even if I respect my friend I can't give up without a fight if I think that he/she is wrong.

I think it is nice to have many friends because then you can do so much more that if you are just two. But I think that I would feel kind of lonley even if I had maybe ten friends around me. What I really need is someone to talk to, like I said. In every circle of friends that I'm in there is always someone that I like more and that I am closer to. That is what I think would be the best: many people that you care for and have lots of fun with, but there is still one that is your best friend!

Inför Robot-området

Nu är det dags att starta det nya arbetet inom teknik. Jag ska programera en robot och få den att stanna, snurra gå framåt. osv. Det känns roligt att få göra något praktiskt under lektionerna, men jag tror att det kommer att bli svårt. Det gäller hänga med på lektionerna och att inte hamna efter. Min dokumentation efter varje lektion kommer att bli som en labrapport och jag ska då försöka skriva det så enkelt som möjligt så att jag kan läsa ut vad jag menar senare när jag ska göra provet. Under lektionerna jag att lära roboten nya grejer som jag sedan ska använda när jag gör provet. Provet är ett praktiskt prov, jag ska alltså programmera en robot igen utifrån de som jag lärt mig och min dokumentation.  Jag har installerat ett program till min dator, det kommer att vara där som jag ska programmerar vad min robot ska göra.

I morgon ska jag bygga ihop min robot.

Utvärdering Kondition

När jag sprang min runda i går så kändes det jättebra! Jag orkade spring hela rundan utan att stanna och jag känner mig väldigt nöjd! Mitt mål var att jag skulle kunna springa längre utan att stanna och att jag inte skulle bli lika trött. Det kändes mycket lättare att springa och jag blev inte så häftigt andfådd som jag blev för fem veckor sedan. Jag tyckte faktiskt att det var kul att vara ute och springa igen, något som jag inte känt på länge. Jag kan då utan tvekan säga att min träning har gett resultat. Jag har verkligen försökt att pressa mig själv lite till under idrottslektionen och dansklasserna, och jag har hela tiden haft mitt mål i huvudet. Precis som jag trodde så skulle tanke på att springa utan att det kändes tungt, vara motiverande för att orka lite till.

Jag har blivit starkare mentalt också, jag tror på mig själv och jag har kommit över den tanken att jag inte orkar. Innan jag började mitt mål för fem veckor sedan trodde jag att det var ett problem, ett jag inte trodde på mig själv. Det stämde nog för nu har jag insett att jag verkligen har en bra kondition och att jag orkar mer bara jag tror på mig själv. Det blev lättare att springa igår då jag hela tiden peppade mig själv och intalade mig att jag sprang på världsrekordet.!

När jag sprang rundan så hade jag musik i öronen, för jag har märkt att jag tränar bättre när jag blir peppad av musik. Jag hade gjort en spellista med låtar så var snabba och hade mycket trummor i sig, så att pulsen kom i takt med mina springsteg. Den sträckan som är från skolan bort till Alfa Laval tycker jag fortfarande är den jobbigaste, men jag kom över den spärren. När jag sprang så körde jag med små korta mål, t.ex att springa bort till huset och sedan till trädet, sedan till lyktstolpen, så att det blev som små etapper. Det hjälper mig speciellt om det är en sträcka som är rak och lång där man ser slutmålet om en kilometer. I vanliga fall skulle jag gett upp när jag kommit förbi 4H-gården och busstationen Gunnesbo-gård, men jag fortsatte för jag ville verkligen bevisa för mig själv att jag hade förbättratsgenom att springa hela tiden. Efter att jag sprungit förbi det delmålet, förbi 4H-gården, kändes det lättare. Det gick snabbt att springa den långa sträckan förbi stationen och jag kände att jag hade krafter kvar. Då försökte jag springa lite snabbare och ta längre steg de sista hundra meterna.

Att skriva träningsdagbok har varit ett bra sätt för mig att reflektera över mitt tränande, och att se att jag har förbättras. Det har varit bra att ha ett mål som sträcker sig över hela min träning och det tror jag att jag ska fortsätta med. Det gör att jag orkar mer och vill lite till när jag dansar och har skolidrott. Jag har märkt utifrån mina inlägg att jag är mer entusiastisk till träningen i början av veckan och i slutet är jag inte lika sugen på att sticka och dansa. Jag tror att det är för att jag blir tröttare och tröttare ju längre veckan går. Ibland äter jag lite ojämnt, ibland lite och ibland mycket och jag borde hålla mer en jämn nivå. Jag har lärt mig att det är viktigt att äta ordentligt innan jag ska träna, för det märks tydligt om jag är mätt eller hungrig när jag tränar. Då orkar jag mer eller så tar jag inte i. Efter min träning på kvällen har jag ofta tagit mig ett äpple för att få i mig något sött. på kvällen eftetr en träning är det lätt att jag blir sötsugen men då hjälper det att ta en frukt. Fruk äter jag också i om dagarna i skolan för att orka nästa lektion. Jag har också börjat äta mer grönsaker efter sommarlovet. Ju mer jag äter av det desto godare blir det. Jag behöver mycket grönsaker eftersom att jag tränar mycket, med vitaminer och mineraler. Likaså behöver jag sömn. Nu när jag tränar så mycket har jag insett att sömnen och att somna i tid är väldigt viktigt så att jag orkar träna "rätt" och inte skadar mig.  När jag sover eller har mina vilodagar (onsdag+söndag) så har mina muskler tid att bygga upp sig igen. Att träna 4 ggr. i veckan + idrottslektionerna är krävande men jag tycker ändå inte att det är för mycket. På helgen, som jag sa, tar jag igen mig och då har jag också tid för andra saker, så som kompisar och läxor. Jag är glad över att jag har så bra lärare i dans som vet så mycket om vad som är bar för kroppen så att jag inte skadar mig. Jag tycker att det är kul att dansa och det är det som håller mig kvar, eftersom att jag vill lära mig mer.


Orienteringen var nog den delen som jag är mest nöjd över, eftersom att jag sprang mycket den dagen. Det låter kanske konstigt men det kändes som om jag kunde andas "större", eller ta in mer luft i minan lungor. Det kan såklrt vara något jag inbillar mig, men det känndes väldigt bra. Jag tror att det hade stor nytta för min kondtionsträning och jag är glad att jag var med även om jag var skadad.

Under idrottslektionerna har jag varit aktiv och verkligen tagit i för att bli starkare. Det roligaste och kanske det som gav mest var nog skidskytten, för där tävlande vi i lag. Jag vet nu att jag orkar mer när det är en tävling och att jobba i lag gör att jag pressar mig lite till för att göra laget stolta över min insats.

Under dess veckorna har jag varit skadad och har därför ibland tagit det försiktigt under träningarna, eftersom att jag inte vet vad det är som är skadat i min höft/ljumske. Det gör att jag är ännu mer stolt över min insats under idrottslektionerna. Jag tycker att jag har uppnått mitt mål genom att ha varit aktiv under mina träningar och då förbättrat min kondition. Jag har även börjat tycka att det är kul att springa!

Interview avec Tor

Tor a quatorze ans et il habte à Lund avec sa mère Åsa, son père Mark et sa soeur Kajsa. Il n'aime pas sa soeur et il adore courir. Tor ne travaille pas car il va à l'école. Tor n'a pas un animal car il est allergique mais il voudrait avoir un chat.  Le samedi Tor ne fait pas quelque chose de speciále. Tor parle trois langues, francais, suedois et anglais. Quand Tor est libre il aime dessiner mais il ne peut pas écouter de la musique en meme temps.

Läslogg Jane Eyre

Berättelsen handlar om den föräldrarlösa flickan Jane, 10 år, som bor hos mrs Reed. Mrs Reeds son, John Reed har alltid betett sig illa mot Jane genom att trakasera henne och slå henne. Jane har dock blivit van vid att vara mindre värd i familjen Reeds ögon. Jungfrun och barnflickan vågar aldrig ta Janes parti, för det betyder att sätta sig upp mot gårdens arvinge. Jane är intresserad av böcker och bilder, och när hon en novembereftermiddag lånar en bok ur biblioteket i huset, kommer John på henne och kastar boken i hennes huvud. John slår henne i ansiktet och retar henne för att hennes pappa är död. När barnflickan kommer in gör John så att det ser ut som att Jane attackerade honom och hon blir satt i det röda rummet. I det röda rummet har Jane tillbringat många timmar då hon blivit anklagad för att ha betett sig illa mot Mrs Reed eller hennes barn. Jane gillar att drömma sig bort till de kalla klimatet i norden och hon dyker mer än gärna in i en boks bilder när hon har tid.

Boken utspelar sig i 1800-talets England.
Boken är skriven av Charlotte Bronte.

Träningsagbok v.39

Måndag
Fridans 24/9

En härlig uppvärmning där jag blir varm och  sedan gjorde vi mycket styrka. Idag gjorde vi en kombinerad övning som är styrka för benen men man blir också vigare då man kan få upp sitt ben högre. Det stärker som sagt också benmusklerna mycket att hålla benet länge ut från kroppen utan att hålla i det. Efteråt fick jag stretscha ordentligt men det var skönt att känna att jag fick jobba. Jag kan också se och känna att jag blir starkare efter varje vecka, jag får alltså upp mitt ben högre och jag orkar längre. Det är roligt när man kan se att man förbättras tycker jag för det ger mig motivation.

Vi gjorde också diagonaler där min lärare hade satt ihop en kort kombination som i sig var mycket kortare än en av vår förra diagonaler, men det var mycket snurrar och extra steg som skulle vara rätt i takt, så det tog ett tag innan jag fick in stegen. Det blir som en liten hjärngympa, men om några veckor så kommer den sitta i ryggraden och jag kommer inte behöva tänka för att komma ihåg de, och det är då jag tycket att det är som roligast att dansa, när det bara flyter på. Då kan man njuta av dansen och istället för att tänka på vilka steg som kommer kan man tänka på att gör de rätt och att spänna rätt muskler.

Dansen vi jobbar på börjar bli ganska lång nu och den är verkligen härlig att dansa eftersom att den är lugn och jag kan ta ut alla rörelser. Jag brukar alltid f leva mig in i en roll i dansen så att det blir mer intressant att titta på.

Jag försöker alltid jobba med bålstabiliteten när jag dansar. Jag får då mycket bättre hållning och det kan göra att det blir lättare att dansa och det ser också snyggare ut. Att ha bra bålstabilitet kan också göra att man inte lika lätt får problem och skador med rygg, knä och höft.

Tisdag 25/9
Streetdance

Även denna dans börjar bli längre och det gör också att jag bli andfådd och tröttare, med det tycker jag är härligt! Vi jobbade mycket med att få in ”gunget” i dansen och att hitta rätt känsla till tåten. Även om klassen är ett träningspass i sig blir det så himla mycket roligare när man får använda låten och dansa efter den. På streetdancen är det inte lika mycket ”rätt eller fel” vilket kan vara skönt ibland. Jag tycker att det är kul att dansa lite som jag vill och det är härligt att känna sig trött efteråt.’

Torsdag 27/8
Orientring

Det var minst sagt jobbigt att springa så mycket, men jag märkte verkligen att det gjorde nytta och att jag antagligen förbättrade min kondition. Jag sprang med Rose och vi hade ett jätte bra samarbete för vi turades om med att vila och att springa in och hämta kontroller. När den ena var lite tröttare kunde den vila och så fick den andra springa lite extra så att den andra kunde återhämta sig och orka springa senare. Det gjorde att vi peppade varandra jätte mycket och det blev också lättar att springa. Jag upptäckte att jag nog inte har så himla dålig kondition eftersom att jag sprang väldigt mycket och det kändes bra och relativt roligt att springa. Vi fick en väldigt bar poäng och jag är mycket nöjd med hur jag sprang för när jag verkligen inte orkade mer så powerwalk’ade vi istället så att vi återhämtade oss men ändå kom framåt. Jag tror som sagt att jag tränade väldigt mycket under denna förmiddag och att jag blev både starkare och gladare. Jag har nämligen märkt att jag mår mycket bättre när jag har rört på mig och varit utomhus.

När jag kom hem efter orienteringen märkte jag att jag hade stora blåsor på undersidorna av mina fötter, så det är väl också ett bevis på att jag sprang mycket!

Torsdag 27/9
Jazzdans

Efter många övningar för att värma upp och bli starkare jobbade vi ganska länge med en snabb kombination som vi har vid sidan om vårt dansprojekt. Den kombinationen är till en snabb låt och dansen är mer åt showdance hållet än jazz. Den gjorde vi om och om inge och jag dansade nog utan stopp i 10 min. ingen. Då blir jag trött och andfådd på ett sådant härligt sätt för jag vett att jag gjort något bra. Sedan jobbade vi på en annan kombination som görs i par och innehåller många lyft och snurrar. Det blir både roligare och svårare att dansa i par, eftersom att man måste anpassa sig på ett annat sätt än när man dansar tillsammans en och en i en grupp. Två och två måste man ha kontakt hela tiden och se till att man är synkade, speciellt vid lyft och hopp så att man inte skadar sig. Detta ska sedan finns med i en dans som vi ska framföra senare i höst på en vernissage. Precis som i våras vid en annan föreställning kommer vi att få improvisera en del så att det kommer att bli vårt verk. Jag tycker att det är kul att improvisera för då får jag verkligen uttrycka mig genom rörelser och det tycker jag är mycket kul.

Fredag 28/9
Balett

Även denna fredag gjorde vi ”floorbard”. Det är verkligen ett bar sätt att träna på och idag kände jag att det verkligen hjälpte mig senare när vi dansade. Vi gjorde inga hoppkombinationer idag men jag blev ändå trött och slut, men inte andfådd på samma sätt som jag blir när jag hoppar. Efter floorbard’en känner jag mina muskler mycket lättare och det blir enklare att spänna t.ex bålen. Det svåraste med balett är att jag mer är skolad från jazzen eftersom att det var där jag började, och det gör att jag ibland glömmer utåtvridningen i t.ex. en passé. Därför är det något som jag tänker mycket på under en lektion. Det roligaste vi gjorde idag var när vi gjorde vårt adagio där det ingick pirruetter, vilket jag älskar!

Sammanfattning:
Det som tränade konditionen mest denna vecka var utan tvekan orienteringen i Skrylle, men det som var roligast var jazzdansen då vi gjorde vår show-dance. en var också en bra övning för att bli trött och andfådd. Som jag skrev innan märker jag att jag mår bättre av att röra på mig så alla träningar är inte bara bra för kroppen utan också för hjärnan. Jag bli gladare, kan koncentrera mig bättre och jag sover också bättre efter en träning.

Vecka. 40
På mådagsträningen gjorde vi mycket av diagonalen och den sitter bättre nu, alltså så kan jag den bättre och jag kunde tänka på att göra rätt istället för att fundera på hur den gick. Själva klassen var också rolig eftersom att vi kom långt i koreografin (den första delen blev klar) och jag fick träffa mina kompisar, och det gör att jag orkar med lite mer eftersom att jag är glad.

I tisdags övade vi mycket på ”gunget” som vi brukar på streeten. Nu har jag även börjat med att lägga in lite uttryck i street-dansen och lite ”kant och nivåer”. Alltså ibland gör man allting snabbt och sedan kör man lite lugnare, gör mjukare rörelser och sedan kantigare. Jobbar med olika nivåer. Det bli både roligare att dansa och att se på.

Idrottslektionen var jobbig och mycket krävande idag. Vi gjorde olika stationer där man samlade poäng. Vårt lag började med den stationen som avgjorde hur mycket tid de andra skulle ha på sin nuvarande station. Det gjorde att vi blev ganska slutkörda från början, men vi jobbade på bra ändå. Jag tyckte själv att den stationen där man skulle hoppa över plintar var den jobbigaste för där behövde jag tänka på mycket då man skulle häva sig övar plinten. Då blev jag rätt trött, jag tränade både armar och ben! Det var dock bra att det fanns stationer där man kunde återhämta sig lite, t.ex basketkast och hopprep. Jag jobbade bra på idrottslektionen och jag kände att verkligen tog i. Det blev så klart lättare att pressa fram de sista krafterna när jag visste att det var en liten tävling och vi samlade poäng.

På jazzdansen i torsdag la vi mycket fokus på att öva attityden (en pose att ha benet i, inte ett sätt att vara). Då tränar man också mycket ryggen och bålen. Det gäller att man har höften rät så att den inte åker upp. Det hjälpte mig så att jag inte gjorde fel och när vi gjorde övningarna kunde jag ”dansa” den istället för att bara göra dem. Sedan gjorde vi den snabba kombinationen tre gånger i rad (3,5 min), sedan en liten paus och så körde vi den igen. Det är ett roligt och bra sätt att bli andfådd och trött få, för låten vi dansar till är väldigt rolig och jag rycks med. När lektionen egentligen var slut så började vi spåna på ett nytt projekt som vi har som ska visas senare i höst. Det är mycket improvisation, och jag tycker att det var ett bra sätt att dansa ned, eller vad man ska säga. I fotboll eller liknande brukar man jogga ner lite när man har slutat för att kroppen sak återhämta sig och förr att man ska transportera bort olika slaggprodukter så som mjölksyra. Det sker fortare då man rör på sig och det motverkar också träningsverk. Lite samma effekt tror jag att det hade att vi dansade lite lugnare i en halvtimme. Jag ansträngde mig inte  lika mycket men gjorde ändå mitt bästa eftersom att det var inte lika jobbiga rörelser som krävde lika mycket. Det var också härligt att cykla hem efteråt, för då fick jag frisk luft.

Baletten var givande idag för vi gjorde först lite floorbard, övergick sedan till stången och sedan gjorde vi lite floorbard igen. Då kunde jag verkligen jämföra de olika rörelserna, vilket som var bäst. Det var kul att vi växlade lite och körde vid stången som vi brukade, men jag tycker att det blir bäst när man blandar. För när jag gör övningarna i floorbarden känner jag, som jag nämnt tidigare, att jag verkligen tar i. Sedan när jag gör det vid stången eller dansar kommer jag ihåg hur jag ska göra så att det blir rätt. Det som gick bäst idag var ”developéerna” (dansspråket, fråga mig inte om stavningen;) och det kan ha berott på att jag har övat mycket sådant på fridansen men också hemma.

Lockie's Diary

Have you ever known how it is to be a dog? Well, I can tell you that it is not a good thing to be. I would never like to be a dog in my next life, if I'm even allowed to get a second. Right now I feel like a big barking dog, without love from its master. With that I mean my mom. She is not happy at all since I've forgotten to put up this sign for my and Egg's meeting for the river. After she baked some disgusting cakes she wanted me to help her so she didn't have to go up on a chair, because she always hurts herself then. But of cource I had planned to meet Dot at the windfarm by then. When I finally got there she didn't show up. All sad and miserable I bicyced home and found Philip, Egg and Mum. I had totally forgotten about the meeting, which had gone really bad with just two visitors, and then I felt so ashamed so I escaped. Or at least it felt like I was escaping. Well, the sea and the waves were as good as they always are because they never ask me anything. When I'am on my surfingboard I'm feeling so free.

But still I have to make up for Mum and Egg, and after that I have the big question about Vicki or Dot left. So, dear diary, I really feel lika a big barking dog! Please help me.

Ljudet hastighet

Syfte: Att undersöka ljudets hastighet i luft.

Material:
rör
linjal
stämgaffel
stativ
plastcylinder
vatten

Utförande: Jag och min lab-kompis Sara fyllde plastcylindern till hälften med vatten och stoppade ner röret i den. Röret hade vi i sin tur spänt fast i stativet. Över röret höll den ena av oss sedan stämgaffeln som vi hade slagit till så att den lät. Den andre reglerade längden på röret genom att flytta järnet som vi spänt fast röret i, upp och ner. På så sätt kom vattnets yta på olika ställen förhållande till röret.

Resultat: Efter att ha provat oss fram med olika längd på röret hittade vi ett resonansläge när röret var 18,2 cm långt. När vi visste luftrörets längd kunde vi räkna ut ljudets våglängd. Då tog vi luftrörets längd i meter, 0.182 meter, multiplicerar med fyra. Då fick vi fram att ljudets våglängd och för oss var den 0,728 meter.

Utifrån detta resultat kunde vi också få fram ljudets hastighet. Då tog vi våglängden gånger de svägningstal som stämgaffeln hade.
=> 0,728x440 = 320,32m/s

Vårt försök gav att ljudets hastighet var 320 m/s.

Sedan räknade jag ut att vi kunde hitta det andra resonansläge. Jag antog att luftröret vid det andra resonansläget skulle vara dubbelt så långt som vid det första. 

Luftrörets länd vid det andra resonansläget borde då vara 0,364m. Vi kontrollerade sedan att detta stämde och mätte luftrörets längd och det var lika långt som jag räknat ut. Eftersom att det första resonansläger motsvarade 1/4 våglängd så var luftrörets längd vid det andra resnonansläget lika långt som en halv våglängd. Därför tog jag 0,364m gånger 2 för att få fram hela våglängden.

Sedan gjorde jag samma uträkning som innan för att få fram ljudets hastighet.
=> 0,364x2x440=320,32m/sek

Slutsats:
Ljud skapas genom vibrationer i ett materia. Ljudets hastighet beror på vilket materia det färdas i. ex i luften färdas ljudet i 340 m/sek. Enligt våra resultat var ljudets hastighet 320 m/s och orsaken till varför vi inte fick det exakta värdet kan ha varit för att det var svårt att höra var ljudet var starkast. Det var även svårt att mäta exakt. Om man räknar baklänges så skulle vi funnit resonansläget då luftröret var 19,3 cm långt.

När ljudet kommer ner genom luftpelaren så reflekteras det mot vattenytan. Om ljudvågorna som går ner mot vattenytan och de som har reflekteras kommer i takt och svänger samtidigt så förstärks tonen. Det blir resonans.

Luftrörets längd vid resonansläge ett är en fjärdedel av tonens våglängd och våglängden på luftrörets vid den andra resonansläget är halva våglängden. Ljudets hastighet var samma vid resonansläge ett som två.

    Uppställningen av vårt material. Bilderna är tagna av Sara

Finies les vacances

Träningsdagbok v.38

Måndag 17/9

Fridans/modern dans


Det kändes så skönt att få träna idag. Eftersom att jag varit stilla p.g.a. min skadade höft/ljumske har jag inte dansat eller deltagit på idrotten på två veckor. Så idag när jag dansade tog jag verkligen i, jag tog liksom i för alla de gånger som jag nu har missat. Jag dansade också i helgen då det var kulturnatt, så i början av klassen utvärderade vi det och hur vi tyckte att arbetet hade varit runt det. På kulturnatten var det i största del en improvisation, så jag gjorde endast de rörelser som inte gjorde ont i min höft.

Efter att vi pratat gjorde vi vår uppvärmning som är en snabb uppvärmning med många kast och sving och det gällde att slappna av för man ska inte spänna sig och tänka särskilt mycket på hållningen just vid denna kombination. Här blev jag andfådd, precis som det ska vara. Då hade vi gjort en del av uppvärmningen och nu skulle vi tänja ut muskler och också göra dansövningar så som plié, tondyer, grand batma och hopp. De gör vi ute på golvet och de handlar väldigt mycket om utåtvridning, bra hållning och att sträcka och spänna benen. Eftersom att jag fortfarande har ont i min höft, var jag försiktig med att jobba på utåtvridningen. Dessa övningar hjälper en väldigt mycket senare när man ska dansa fritt. Sedan stretschade vi för att vi inte skulle få träningsverk och för att vi skulle bli vigare. Jag tycker också om att stretscha för då slappnar man av. 

I vanliga fall så är denna delen ca halva klasstiden, men vi kortade ner hela uppvärmningen och övningarna lite så att vi skulle hinna dansa mer. Men innan vi börjar med dansen så gör vi diagonaler. Här över vi mycket på piruetter och movingsteps. Movingstepsär kombinationer eller steg där man förflyttar sig.

Sedan börjar vi med koreografin. Ofta kör vi igenom den så långt som vi hunnit förra gången och sen går vi igenom nya steg. När jag dansar tänker jag mycket på de vi övat på under uppvärmningen och övningarna i början. Jag tycker att det är kul att man kan kombinera rörelser och känslor så att publiken kan känna och se olika saker. Det var härligt att dansa och få vara i rörelse igen.

När jag kom hem så var jag så klart trött som jag alltid är efter en träning, och det var skönt att känna så. Jag tror att jag tränade konditionen mest i början vid uppvärmningen då allting går väldigt snabbt. Dansen som vi jobbar på är till en lugnare låt så då blir det inte att man blir andfådd på samma sätt. Där blir man mer trött i musklerna när de spänner de i de i rörelserna.

Tisdag18/7

Idrott

Idag var det idrott och vi körde två olika varianter på fotboll och handboll där det gällde att samarbeta.

Först värmde vi upp genom att springa runt i salen och sedan mjuka upp musklerna i olika rörelser. Det gick bra och jag gillade verkligen att sträcka ut vissa muskler och det var också skönt att springa. Då det gjorde lite ont i min höft/ljumske så var jag försiktig och hittade på andra sätt att bli varm som inte gjorde ont. ex. indianhopp.

Fotbollen spelade man i par och eftersom att man bara var två par i varje lag på planen samtidigt blev man väldigt trött och andfådd snabbt. Det var bra att man kunde byta ofta istället så att man ändå fick vara inne. När jag hade kutat efter bollen och sedan stannade kände jag verkligen hur hjärtat slog och det var en härlig känsla att veta att man hade tagit i.

Hadbollsleken var nästan samma som fotbollen, fast man hade två bollar och man var alla inne på plan istället för att man skulle vara i par inne på planen två och två. Man gjorde mål på samma sätt som på fotbollen, nämligen att man skulle passa sin egen målvakt som stod på en plint. På handbollen skulle man studsa den till målvakten så att det var större chans för de som försvarade att bryta den. Jag var ganska bra på att bryta bollen när motståndarna försökte göra mål. På handbollsgrejen blev det svårare att delta fullt ut eftersom att det var så många på plan samtidigt och det var lätt att jag kom mittemellan emellan försvaret och de som gjorde mål. Man behövde inte springa så snabbt lika ofta och jag blev inte lika andfådd och trött på handbollsspelet, vilket inte var så bra. Men det var bra på det sättet att det var enklare att göra mål och att passa varandra så att vi fick igång ett spel.

Jag är nöjd med idrottens lektion eftersom att jag tog i mycket. Jag blev trött och svettig efteråt och det var dessutom kul.

Tisdag 18/9
Streetdance

Vi gjorde ganska mycket styrka idag på dansen, och det var skönt att känna att musklerna fick jobba ordentligt. Vi dansade också så klart. Nu har dansen blivit längre och man är tvungen att hålla igång längre. När koreografin ännu är relativt kort så kör vi den om och om igen så ibland kan man dansa utan stopp i ca 6 minuter. Då känner jag att jag blir andfådd och det är bra för då tränar jag konditionen.


Torsdag 20/9
Idrott

Vi hade skidskytte i dag på idrottslektionen. Eftersom att vi inte har någon snö fick vi springa fram, en och en från vårt lag, och pricka ärtpåsar i en blint. För varje påse man missade fick man ett straff, t.ex springa ett innervarv, eller hoppa hopprep. Det var ett bra sätt att träna konditionen för jag gav allt i början och sedan i slutet på mina straff gav jag fortfarande allt. Alltså jobbade jag jättehårt under en längre tid. Jag tror att jag blev peppad av mina lagkamrater och så visste jag att det var tävling mot de andra lagen så då tog jag så klart i lite extra. När de andra i mitt lag skulle springa hade jag tid att återhämta mig och så att jag kunde ge allt igen nästa gång det var min tur. Detta sättet att träna kondition med långintervaller, passar mig tror jag för jag gillar att ta ut mig och sedan komma igen och vara stark.

Torsdag 20/9
Jazzdans

Jag kände mig jättepeppad när jag kom till danssen och jag tror att det var bra för då gav jag extra. Vi började med uppvärmning och sedan övningar ute på golvet, så som plié, tondyer, rond de chand. Detta gör vi för att öva bl.a utåtvridning och bålstabilitet men när vi gör de så måste man också spänna resten av kroppen. Vi gör också detta så att vi ska göra stegen i dansen rätt så att vi inte skadar oss, ex om man böjer sina knän men inte har knäna över tårna kommer man senare att få ont i sina knän. Så vi gör alltså detta för att stärka våra kroppar.

Koreografin är en mer showdance-inspererad dans och jag tycker att det är kul att vi varierar genre på koreografin. Även här kör vi dansen om och om igen nu när den är ganska kort och då blir man också trött och andfådd, precis som det ska vara!

Fredag 21/9
Balett

Det var längesen som jag dansade balett eftersom att jag varit skada så länge och sen har jag tagit det lugnt eftersom att balett är väldigt kritiskt för höften. Men idag var jag med. Vi har börjat med någonting som heter ”floor bard”. Istället för att stå vid stången och göra övningar så ligger vi ner på golvet och gör övningarna där. Det är ett bra sätt att öva på för då kommer man år muskler som man intre annars spänner och det blir också svårare att ”fuska”. Jag tycker också att det blir lättare att känna om man spänner rätt muskler. Efter det gör vi några adagio (=kortare kombinationer) och så övar vi oss på olika hopp. Då blir jag andfådd och jag känner hur jag tränar konditionen.

Sedan gör vi lite diagonaler där vi också gör olika hopp och piruetter. Piruetter är det roligaste tycker jag också det är också så det som jag är bäst på.

Efteråt fick jag träningsverk av ”floor bard’en” och det var ganska länge sedan jag hade träningsverk så det kändes mycket bra.

Sammanfattning v.38
Denna vecka har jag tränat mycket, men det är såhär mycket som jag kommer att träna varje vecka framöver. Det är då viktigt att jag går och lägger mig i rätt tid så att jag orkar med träningarna och skolan. Jag ska också komma ihåg att äta kvällsmaten före träningen om det är möjligt för då har jag märkt att jag orkar mer.  

Ljud

 

Words from the film

Nouns:
evidence -ledtråd
daffodil -påsklilja
announcement -tillkännagivande
fury -raseri
reverend -pastor
flatulence -uppblåsthet
core -kärna
ram -bagge
grace -nåd
anticipation -förväntan
anxeity -ångest
recess -uppehåll
renewal -förnyelse
pamphlets -broschyrer/skrifter
resurecction -uppståndelse
chucking -uppspänning
samples -prover
counsello -kurator
grief -sorg
association -förening

Adjectives:
outrageous -upprörande
appalling -skrämmande
sullen -vresig
abusive -ovettig
humble -ödmjuk
compellingly -fängslnade
proverbial -ökända
stuffed -fylld
grouchy -vresig
gooey -sliskig
thoroughbred -fullblodig

Verb:
deplore -beklaga
flee -fly
relish -njuta
behold -skåda
commit- begå
aghast -bestört
rejected -avvisad
postpone -uppskjuta

Adverb Of Place:
thereabouts -däromkring

Träningsdagbok tis 28/8

Igår var jag och tränade dans. Det var en klass i streetdance och det var den första sådana lektion denna terminen. Eftersom att jag har varit igång med att jogga och göra styrkeprogram hela sommaren så gick det bra. Jag hade också dansat två gånger förra veckan och också dagen innan så jag var inte stel. Vi började så klart med att värma upp och att göra övningar. Så här de första gångerna är ju stegen nya och en stor del av klasstiden går åt för att fästa övningarna och nya steg. Efter uppvärminen gör vi övningar och lite steg för att hitta ”gunget” när man dansar. Jag fick upp flåset när vi hoppade (olika dansteg i form av hopp) och den snabba koreografin som vi började på gjorde så klart att jag var trött efteråt. Vi stretchade för att dra ut musklerna och för att vi skulle bli mer rörliga. Eftersom att detta var streetdance är det inte mycket hållning vi övar, det är mer koordinatinen i stegkombinationer som vi övar. Eftersom att vi inte han lära oss särskilt mycket av koreografin igår han man inte bli trött innan man skulle ta om den, men senare när man gör en dans upp mot 4 min och ska hålla igång under den tiden blir jag både trött och andfådd. Då tränar jag konitionen för då måste lungorna ta in mer syre tillmusklerna så att jag orkar att vara igång. Och det är inte bara att man ska röra sig, det ska se snyggt ut också!

 Alltså gick träningen bra och jag tycker också att det går lättare att träna när jag tycker att saker är kul. Jag blir också motiverad när jag känner att jag har mer att ge, när jag lär mig något nytt eller när jag känner att jag blir starkare. Jag har märkt att jag måste äta kvällsmaten innan jag åker iväg och tränar på kvällen, för annars blir jag så trött och jätte hungrig när jag kommer hem.

Kondition

På idrotten ska vi ha ett tema några veckor framöver som handlar om att öka sin kondition. Man ska springa en runda nu i början av temat och efter fyra veckor ska man springa rundan igen för att se om man blivit bättre. Jag ska också föra en träningsdagbok där jag skriver om mina träningar, hur det gick och varför det blev så. Förhoppningen är att jag ska öka min kondition under dessa veckor.

Denna gången sprang jag från skolan mot Alfa Laval och sedan runt om till 4H-gården och till stationen och tillbaka. Jag väljer att springa detta hållet för jag tycker att det är lättare när man är trött och har sprungit mer än halva att man ser slutmålet eftersom att man har en raksträcka framför sig.

När jag började springa idag så satte jag upp ett litet mål att jag skulle springa hela vägen till 4H-gården utan att börja gå emellan. När jag hade kommit en bra bit innan Alfa Laval började jag springa lättare och det blev inte lika jobbigt. Jag kunde andas bättre och jag fick in ett flyt som jag sedan hade till 4H-gården. Andra gånger som jag har sprungit samma runda har jag ofta gett upp och börjat gå innan jag fått in flytet för att jag har tyckt att det blivit för tungt och jobbigt.

Senare när jag kommit fram till 4H kände jag att jag kunde springa lite till så jag pressade mig själv och sprang ytterligare ca 70 m. Efter det körde jag med lite kortare intervaller, som att gå till en speciell punkt och sedan springa till en annan. Jag använde också lyktstolparna för att ha ett avstånd där jag skulle vila och sedan springa t.ex springa avståndet mellan tre stolpar och sedan gå en.

Min tid när jag sprang rundan blev 18.40 minuter. Eftersom att jag inte tagit tiden innan så kan jag inte riktigt avgöra om tiden är bra, men de kändes väldigt bra att jag orkade springa så långt utan att stanna. Jag tror också att det var bra att jag hade satt upp en plats som jag skulle springa till, för då orkade jag lite längre. Jag tycker att det fungerar bra att ha en milstolpe i sin runda som man strävar efter och när man kommit dit sätter man upp en ny sådan plats.

Efter fyra veckor tror jag att jag kommer att orka mer, eftersom att jag ska träna min kondition. Jag känner inte för att pressa tiden utan jag ska försöka att springa lättare, alltså att det inte ska vara lika tungt och jobbigt, t.ex när man sprungit i två minuter. Jag vill också kunna springa lite mer på slutet för jag tyckte att jag gick lite för mycket när jag bara hade några hundra meter kvar. Det var nog så att jag hade orkat om jag bara hade kommit igång och springa, men jag tror att jag intalade mig själv att jag inte orkade mer, alltså tror jag det sitter mycket i huvudet, om man orkar kämpa lite till eller inte. Jag tror också att det kan vara möjligt att jag efter fyra veckor kommer att orka springa en bit längre i början utan upphåll. Kanske blir det bara 50 meter till, men jag tror att det är bra att man pressar sig själv lite extra, även om det endast är lite till.

För att uppnå mitt mål ska träna ganska länge i sträck så att jag hinner bli trött och då kan öva på att ge de sista när jag blir trött. Det kan också vara bra att spela en lagsport där man är aktiv hela tiden typ ultimate frisbee. Jag tror också att det är bra om jag kan springa samma runda eller kortare någon gång på lektionen för att se hur mycket jag har kvar att jobba på. Jag ska satsa mycket på mina dansträningar så att de träningarna också gör nytta för min kondition. Längre in på terminen kommer kombinationerna vara långa och då blir det att jag dansar utan stopp i drygt 3 min. Om jag tänker på mitt mål medan jag tränar, både på idrotten och på dansen kanske jag blir mer motiverad.

Blodet i kroppen

Vi gjorde några små laborationer, för att se mer av blodet fungerar i kroppen.

En av de var att vi skulle se venerna i armen, och förstå hur de syrefattiga blodet går tillbaka till hjärtat.

Vi lät handen hänga ner från kroppen i en minut för att blodet skulle rinna ner och för att det inte skulle rinna tillbaka så lätt så knöt vi ett band över armvecket. Då såg man tydligt de blåa venerna och när man kände på de kände man de små klaffarna som finns i venerna så att inte blodet ska rinna tillbaka eftersom det inte har någon kraft.

Venerna kändes som små hack och de gjorde verkligen att man förstod hur blodet transporterades tillbaka. Blodet i venerna hjälps framåt av muskler som ligger nära, så när man spände armen gick blodet snabbare och framträdde tydligare.

När jag provade att klämma åt en ven i handleden såg jag hur blodet fastnade eftersom att de inte kom vidare, men på den andra sidan tömdes venen på blod för där fortsatte det upp till hjärtat. När jag släppte kunde jag se hur blodet började rinna igen och hur venen åter blev blå.

När vi andas ut så är det koldioxid och vattenånga som vi andas ut. Koldioxiden bilas av de använda syret i musklerna och förs sedan tillbaka till lungorna med blodet. För att se tydligare att vi andas ut det, så gjorde vi en lite laboration där vi skulle blåsa luft ner i kalkvatten. Förhoppningen var att kalkvattnet skulle bli grumligt och vitt av koldioxiden. Vi använde ett sugrör när vi blåste ner i bägaren. När vi hade blåst ut koldioxiden i vattnet så hände det en kemisk reaktion. När CaO (kalk) möter CO2 (koldioxid) bildas ett nytt ämne som heter CaCO3. Detta ämne framstår som vitt i vatten.

Vi tittade på en model av hjärtat där man såg aortan och de olika kamrarna. De syrefattiga blodet kommer först in i höger förmak, sedan vidare till lungartären där blodet åker upp till lungorna och fulls på med syre från lungblåsorna. Lungblåsornas väggar är så tunna, så syret kan komma in i blodet och koldioxiden ut i lungorna. Blodet fortsätter sedan tillbaka till hjärtat och in i vänster förmak hjärtat. Detta kallas det lilla kretsloppet.

Det stora kretsloppet börjar när blodet är syrerikt och det pumpas vidare från vänster förmak till aortan. Blodet åker genom artärer och kapillärer ut till musklerna och lämnar syret och hämtar koldioxiden. Till sist kommer blodet tillbaka till hjärtat och höger förmak. Då börjar det lilla kretsloppet igen.

Vi använde stetoscope för att lyssna på lungorna och hjärtat. Det hördes tydligt och klart att hjärtat jobbade. Det man egentligen hör som hjärtslag är när segelklaffarna inne i hjärtat stängs. Detta hörs som ett lite längre och dovare ljud. Det kortare och hårdare som hörs efter uppstår när fickklaffarna stängs. Klaffarna i hjärtat ser till att blodet går i rätt riktning, alltså har de samma uppgift som klaffarna i venerna.

Man hörde också lungorna om man placerade stetoscopet på ryggen. Då hörde man hur lungorna fylldes med syre och hur de sedan tömdes när man andades ut. Det svischande ljud lät som en vind.

När man mäter sin vitalkapacitet använder man en spirometer. Man blåser ut i ett munstycke och spirrometern mäter hur mycket luft man blåste ut. Jag har en vital kapacitet på nästan exakt 3000 ml. Ju större vitalkapacitet man har desto bättre kondition har man. Då behöver man inte andas lika ofta för då får man in mer syre i varje andetag. Genom att träna sina lungor kan man göra så att de kan ta in mer syre. Då blir de röda blodkropparna i blodet fler och kan ta upp syret bättre. Men vitalkapaciteten beror inte bara på hur vältränad man är, utan längden måste man också räkna in. De som är längre har ofta större vitalkapacitet.

Musklerna

Här är en labrapport i form av en film, v.34

Labbrapporter

Detta är en utvärdering där jag har valt ut tre rapporter som jag bilivit nöjd med under terminen.

Ljusets spektrum

Jag valde denna för att jag tyckte att det var en rolig labb, och det gjorde att jag jobbade lite extra med den innan jag publicerade den. Jag minns att min pappa läste igenom den och att jag hämtade inspiration från en av åttornas rapport. När jag sedan fick tips av Olle så utvecklade jag den ännu mer och slutresultatet blev bra. Jga fick med en hypotes och en bra slutsats.

Vattnets kokpunkt

 I denna rapport blev jag mycket nöjd med slutsatsen. Jag byggde vidare den och tänkte lite själv och använde mig av fakta som jag redan visste. 

Pulsen och andningen

Denna labbrapport valde jag för att jag är nöjd med diagrammet, den är tydlig. Jag har inte tänkt vidare på slutsatsen och inte förklarat varför just det hände och det är ett minus. Jag antar att jag inte visste lika mycket om musklerna då som jag gör nu, men jag hade kunnat prata mer med någon i min familj eller sökt fakta på internet. Detta var dessutom den laborationen som jag missuppfattade och därför blev inte rapporten lika bra som den kunde blivit.

Jag ska även i fortsättningen be en kompis att läsa mina rapporter och att se på mina dagram, för att se om de tycker att fakta från labben stämmer, och så kan man ju hjälpas åt med idéer och med slutsatsen. Det hade varit kul att göra rapporten på något annat sätt någon gång, som att göra en film. Det hade också varit bra om Olle gav kommentarer efter varje rapport, så att man kunde förbättra sin nästa rapport.

 

Krossat glas

 Även om sommarlovet just har börjat känner jag mig mer uttråkad är någonsin. Det känns som om varje minut är utdragen till två. Regnet vräker ner utanför fönstret och det hela blev inte bättre för att sommartorpet varken har tv, radio eller täckning på mobilen. Jag sitter uppe på loftet med den extrema värmen som pressar sig uppåt i huset. Det är kvavt och jag klättrar ner för stegen för att komma ut i det svalkande regnet.

Jag går nedför slänten mot sjön. Regnet slår mot mitt hår och det blir blötare och blötare för varje steg jag tar. Gräset blir vått och regndropparna träffar boklöven i rytmiska takter och det känns som om jag blir insluten i en virvlande trumma. På vägen ner tänker jag på hur livet där hemma borde se ut för mina kompisar. Sommarlovet är ju trots allt den tid på året då man slipper sina kompisar och dessutom har en bra ursäkt för det. När pappa först sa att vi skulle upp till torpet tyckte jag att det var en bra idé för då skulle jag kunna få vila ut och tänka på sådana saker som inte hanns med när skolan hängde över en. Men med tanke på vädret ändrade jag mig redan den första dagen i torpet, men jag var fast här. I tre veckor till skulle jag vara instängd i den mörka skogen och drömma om sommarsolen som inte ville komma.

På sjön bildas det ringar av vattnet och det utvidgas hela tiden och övergår i ett flytande mönster. Det är vackert, men obehagligt att se den svarta ytan röra sig av sig själv. Jag börjar gå längs med sjökanten bort mod det gamla övergivna huset. Det har legat där så länge någon i släkten kan minnas. Ingen är någonsin där och huset vet jag är dåligt skött. Stigen som jag följer är svag och jag antar att det endast är rådjuren och hararna som använder den. Vid sidan av gången växer högt gräs och medan jag går längre och längre bort från badplatsen svänger stigen in mot bokskogen. Den blir mer och mer kompakt. Jag hoppar över ett fallet träd och ser då den hemska synen av huset. Naturens krafter har tagit över den och de hotfulla träden hänger över tomten. Inget solljus når den söndriga stugan, men ändå ser jag att mossan har slagit rot på taket. Grenar har stuckit sina långa armar genom rutorna och jag går närmre och tittar in genom fönstret. En skrutten säng full med sand står i hörnet och golvet är bevuxet med grästuvor. Alla färger är gråa och går i samman till en röra, men jag märker att det är något annat som händer när jag sätter handen mot glaset för att stryka bort alger som har fastnat på glasrutan. Kanterna suddas ut och en virvel av mönster och starka klara färger omsluter mig och i en tiondels sekund svävar jag mellan dröm och verklighet. Glaset framför min hand smälter bort och bokskogen bakom mig försvinner långsamt.

Jag landar på ett hårt trägolv. Världen snurrar när jag fundersamt stryker mått hår ur ansiktet. Jag ser mig omkring för att få en ledtråd om var jag är. En brasa brinner muntert i ett hörn, det står mat på bordet, och träpallarna är klädda med blommor och björkris. Fönstret bakom mig är helt och jag minns tydligt hur jag föll handlöst genom det för bara några sekunder sen. Orolig över händelsen ställer jag mig upp. Jag inser genast att jag inte är i den vanliga tiden, jag har kommit in i det överfallna huset och har dessutom rest flera hundra år bakåt i tiden.

Utanför hörs röster och mummel. Någon ropar något ohörbart och pekar in genom fönstret på motsatta sida av rummet. Jag ser hans ögon, mörka, svarta och fulla av hat. Flera män rusar genast in genom dörren som står öppen. De har på sig rena skjortor och deras hår är prydligt kammat bakåt. När det ser mig ropar de högt.
- Det är hon, det är hon som tog silverskeden!
En av männen kastar sig fram mot mig och brottar ner mig på golvet. Hans äckliga andedräkt slår emot mig. Jag skriker eftersom att jag vet att dem fångat in fel flicka.
- Sätt henne på vagnen och kör bort henne till stenhuset, säger en man som står bakom mig. Hans röst är mörk och stadig när han skattar hånfullt. Männen, som jag gissar är fem stycken, lyfter ut mig ur huset och ut på en gårdsplan. Jag skriker oavbrutet och sparkas och bits, tills mannen med de svarta ögonen slår till mig i ansiktet. Jag biter mig i läppen för att inte börja gråta.

Människorna på gården ser irriterat på mig, men jag har ingen aning om varför. En kvinna med långt brunt hår spottar mig i ansiktet och genast regnar det spottsalvor mot mitt ansikte från resten av människorna. De mumlas, men tillräckligt högt så att jag ska höra.
- Ush, en sådan unge! Hur hon inget vett i sig?
- Hon kommer att ångra det här.
- Äckliga flicka som inte vet vad som är hennes och någon annans!
Jag hinner se en skymt av en sjö med badande barn i innan någon sätter en huva över mitt huvud. Av ljudet att dömma sitter jag på ett flak till en hästvagn. Färden blir skumpig till stället som mannen kallade stenhuset.

Hästen gnäggar till och vi stannar tvärt. Det har blivit kyligare men jag tror ändå inte att jag åkt mer än i en kvart. Jag blir kastad av flaket och stapplar in mot en tyst gård. De drar av mig huvan samtidigt som jag snubblar in i huset. Det enda jag ser är sten. Väggarna är kala och rummen ekar tomma. Det tar ett tag innan jag lägger märke till alla barn som trycker sig mot väggarna. Deras hår är slitet och kläderna smälter nästan in i de gråa stenväggarna. Jag ser i ögonvrån hur två enäggstvillingar flätar varandras trassliga hår. Jag sätter mig bredvid dem, men en man drar genast upp mig och pressar sitt fula ansikte nära mitt.
- Du kommer ett få sitta här ett tag, så du kan börja vänja dig vid att vistas med de här krypen.
Han ser menade på de rädda barnen.
- Att ta silverskedar är inte fint, lilla fröken. När någon kommer och frågar efter dig kommer du att få gå.
Det sista viskar han för att förtydliga att han är den som bestämmer.
- Vissa av krypen här inne har suttit här i tre år!
Medan han går ut till hästen skrattar han hånfullt. Jag ser honom lämna den kala gården och jag sätter mig i ett hörn.

En av enäggstvillingarna bryter tystnaden men att ställa mig en fråga. Hon kryper fram till mig och viskar i mitt högra öra:
- Tog du verkligen en silversked?
Jag blir skrämd över att hon tror att jag är en tjuv och ryggar tillbaka. Hennes ögen är tomma och även de har blivit färgade som de gråa stenhuset. Kläderna som hon bär är enkla; en urtvättad tröja och en smutsig kjol av tunt bomull. En noggrann fläta av svart hår vilar över hennes axel. Hennes ansikte är fullt av ärr och bett.
- Nejdå, de har tagit fel flicka. Jag hör inte hemma här.
Tvillingen fnyser och lutar sig mot väggen.
- Jag heter Misa och min syster heter Maj. Vi vet att du inte borde vara i denna värld.
Jag spärrar upp mina ögon och tror än en gång att jag blivit galen. Men Misa berättar för mig hur hon och hennes syster blev tagan till stenhuset för att deras mamma var en häxa och att de kan blanda alla möjliga sorters trolldrycker. När hon är klar fyller den andra tvillingen i att jag måste ta mig tillbaka till den första plats som jag minns från denna världen. Jag vet alldelles säkert att det var fönsterrutan i huset vid sjön. Jag reser mig upp men får en mindre chock när jag ser att ett galler sitter framför varje glugg i stenväggen. Utanför dörren vaktar en blodtörstig hund.
- Hur kommer jag ut? skriker jag hysteriskt och märker att de andra barnen ser oroligt på mig.
- Vi måste hypnotisera hunden först, svarar Maj lungt och drar sig närmare stället där en dörr borde suttit.
Hon ställer sig upp och vänder huvudet mot hunden som skäller. Men sedan tystnar den långsamt och plötsligt blir hundens blick tom. Hunden ser otroligt ynklig ut där han står, och jag känner att jag plötsligt har mod att springa hela vägen tillbaka. Jag ser på Maj som har vänt sig om och ser på Misa. Jag hade inte märkta att även hon hypnotiserade någon. Till min förskräckelse är det mig som hon nu släpper ögonen från och sakta går det upp för mig att mitt nyfunna mod kommer från hennes häxlika krafter.

De övriga barnen ser nyfiket på mig när jag lämnar stenhuset. Jag hade frågat Misa och Maj varför det hjälpte mig, en virrig flicka i fel värld.
- Det är sådant vi gör, hade Maj svarat.
- Och du var ju oskyldig, inte sant? sa Misa lite retfullt.
Jag springer det snabbaste jag kan genom skogen och försöker att komma ihåg hur vagnen svängde på väg till stenhuset. Den närmaste vägen måste vara att springa rakt mot söder i stället för att följa vägen så jag hoppar över stenar, och duckar under farligt utstickande grenar. Halvt om halvt snubblar jag nerför en backe, och så ser jag det lilla huset. Utifrån ser det nästan hemtrevligt ut. Jag springer den sista biten. Misa hade varnat mig om att portalen tillbaka kunde stängas.
- Kom igen då, Annie! peppar jag mig själv när jag springer förbi husknutten.
Till min besvikelse ser jag att vägen in genom dörr en inte kommer att bli lätt. Massor med människor sitter på gräsmattan och skrattar och sjunger. Jag vet att jag bara har en chans att komma tillbaka. Det skrämmer mig att inte veta vad som händer om jag blir fast i denna värld. Jag kastar mig fram, förbi en man och springer sedan sick-sack mellan småbarns händer och fötter. I ögonvrån märker jag hur flera människor reser sig och ropar åt mig att stanna. Just som jag kommer in i huset igen börjar världen snurra. Färgerna blandas ihop och jag springer den sista biten fram till glaset och kastar mig fram, samtidigt som jag känner ett sug i mina ben. Glassplitter flyger omkring mig och jag känner hur jag river upp min underarm. Blod och färger virvlar runt i någon sekund innan jag landar på marken.

Det har slutat regna och jag ser solen genom lövverket över mig. I tankar om en annan värld långt här ifrån reser jag mig upp tittar på fönstret som jag minns som sprucket. Men det är helt. I förvirring ser jag hur jag har ett ärr på min underarm.

(Bilderna är tagna av mig)

Kroppslängder

Man har använt kroppens mått sedan flera tusen år före kristus. En aln var från armbågen till lillfingerspetsen och en tum var t.ex bredden på tummen. Eftersom att man utgår från sin egen kropp blir ju måtten olika från person till person. Jag har undersökt vad mina mått är och sedan gjort ett genomsnitt för alla tjejer och ett för alla killar i min halvklass. Då kan man se skillnader ch likheter.

Labkompisar: Uffe, Nanjot och Karro

Syfte: Hitta likheter och skillnader på längder på tjejer och killar.

Material: Måttband, Tumstock

Utförande: Vi mätte alla kroppsdelar i tur och ordning; längd, vingbredd, näsa, två leder på pekfingret, pekfingret, fot, underarm, runt höfter, axel och huvud. När vi mätte längden ställde vi oss mot en vägg och la en bok på våra huvuden och ställde sedan tumstocken bredvid för att se hur långa vi var. Vi använde boken för att få en rak linje på vårt huvud. När vi mätte fötterna la vi kortsidan på tumstocken in mot väggen och ställde oss sedan på den med hälen intryckt mot väggen. Vi använde även tumstocken för att mäta vingbredden, och då fick man hjälpa till att hålla den när någon annan mätte sig. När vi mätte näsa och fingrar använde vi måttbandet. Det gjorde vi även när vi mätte huvudmått, höftmått och axelmått. Vi hjälpte varandra med att se resultatet på måttbandet eller tumstocken om det var svårt.

Resultat:

Slutsats: Näsan och 2 leder på pekfingret är ungefär lika långa. Hela pekfingret är i sin tur nästan dubbelt så lång som två leder av det. Underarmen och foten har samma längd, och vingbredden och längden är ungefär lika långa.

Tjejer och killar är faktiskt ganska lika vad det gäller kroppens längder. Men vid de här måtten är faktiskt tjejernas lite längre. Tjejerna har längre kroppslängd, har längre underarm, större vingbredd. Tjejerna har större höfter än killarna men mindre axlar.

 

Sammanfattning av slutsatsen:

Jag tror att skillnaderna i längderna beror på att tjejer utvecklas tidigare än killar och att sedan killarna kommer att växa om tjejerna. Om man hade mätt de olika kroppslängderna om ett år hade man fått helt andra världen och kunnat dra andra slutsatser.

Vissa kroppsdelar är lika långa som en annan kroppsdel. Antagligen är det inte någon slump eftersom det stämmer ganska exakt på de allra flesta. Men självklart inte på alla eftersom man kan ha olika kroppsproportioner.

Tjejerna är lite längre än killarna om man räknar ut ett medelvärde på kroppslängderna.

Eftersom ingen av eleverna i undersökningen är riktigt färdigväxt eller färdigutvecklad stämmer resultaten bara för stunden. Redan efter sommaren kommer många av oss ha växt och utvecklats. Då förändras resultatet. Men om man gjorde samma undersökning på fullvuxna människor skulle man få fram ett mer långvarigt resultat som skulle kunna stämma och vara rätt mycket längre.


Felkälla:

Jag tror att man måste ha fler värden för att kunna fastställa att t.ex tjejer är längre än killar i åk 7. I vår halvklass är tjejerna långa och en del av killarna korta, så jag tror att vi hade fått ett annat diagram om man tagit in fler värden, och då hade man också blivit säkrare på att det var rätt.

Tabellerna kan också vara missvisande i det att jag sa att vingbredden var lika stor som man var lång. Värdena för min vingbredd kan ha kommit på någon annans rad och därför kan man inte jämföra de olika kroppsmåtten i tabellen.

Kopparhatten

...och då menar inte jag en hatt gjord av koppar. Nej, jag menar Söderåsens nationalpark. Den utsikten har jag målat av på Bilden och jag blev mycket nöjd. Jag använde en tecknik med små sträck och duttningar och så blndade jag till massor av nyanser och färger. Det blev bra med många olika nyanser för då ser den mer levande ut. Jag tycker även att jag planerade tiden bra, för jag hade bara tre lektioner på mig och jag hann det utan att stressa.

Jag tycker att det är mycket roligt att måla, och skulle till nästa gång planera bilden lite mer. Det hade varit roligt om jag hade haft mer tid för då hade jag kunnat utveckla den och finslipa.

Bilden hater då Kopparhatten, eftersom att det är utsikten därifrån som jag målat av. Bilden blev klar 29 maj.